high coast winter challenge – Johanna Westberg

Det är dags för andra delen i min berättelse om Höga kusten winter classic 2016. Del 1 hittar du HÄR

Dag 2

Det var en härlig känsla att vakna upp efter första natten i tält. Plötsligt såg vi hur det såg ut! Härlig stämning bland alla tallar och tält när det var dags att packa ihop och ge sig iväg.

Checkpoint första nattlägret.

Dags ge sig av!

Mäktiga Slåttdalsskrevan.

IMG_6301 (2)

Trappsteg sista biten, annars hade vi nog kämpat med packningen än.

Vi gick tillsammans alla fyra och efter bara en liten stund kom vi fram till Slåttdalsskrevan. Mäktig passage som ledde oss upp via lodjursspår upp på slåttdalsberget. Där började det blåsa lite kallt och jag kände mig som hemma med känslan av kalfjäll och utsikten var makalös. Tipset innan var att stanna och ta sig tid att njuta, kanske till och med ta fram sovsäcken och krypa in och dricka varm choklad eller kaffe i. Vi tog inte fram sovsäckarna men stannade och fikade, fotade och bara insöp vyerna.

Fikapaus. Jag och Josefin i bild, foto: Rike. Mäktig känsla. Och det blåste lite kalfjäll så jag kände mig som hemma. Foto: RIkeFamiljen rutinerad kröp in i en vindsäck och drack varm choklad. Nordens coolaste tjejer som vandrade med sina föräldrar. Foto: Rike.

Vi tog lunch strax nedanför trädgränsen och sedan delade vi vår lilla grupp vid vägvalet mellan lång och kort. Jag följde med Josefin och Rike den längre vägen medan vår vän Britt-Marie och hunden Emil ville gå den kortare. Jag förstår precis känslan av att inte vilja stressa, det är dubbelt så jobbigt att bära packning samtidigt som en har en hund i sele runt midjan också. Vi pausade i Skrattabbortjärn och sedan knatade vi vidare. Underbart väder så det var enbart härligt att gå. Så härligt att vi gjorde misstaget att inte äta middag i tid, utan trodde att ”vi är nog framme snart ändå” ganska länge och kom fram när det var mörkt och jag hade hunnit bli både kall och hungrig. Vi möttes av tända eldar, chokladbollar och glögg så det kändes genast bättre. Jag hittade tältet och hjälpte de andra att koka mat medan de satte upp sina tält.

Lunch nedanför trädgränsen vid Slåttdalsberget. Jag och Britt-Marie. Foto: Rike.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA Vägval. Foto: Rike

Paus vid Skrattabbortjärn. Foto: övre: Rike. Nedre: Jag.

En stund senare var det den andra delen i friluftsskolan, en lite mer informell föreläsning om vad och hur en ska packa för utflykter på vintern. Generellt faktiskt likadant som på sommaren! Lite mer värmande plagg bara och en extra eller en tjockare sovsäck och ett extra liggunderlag eller en tjockare variant. Det var verkligen en lärdom att det faktiskt inte behövs så väldigt mycket, knepet är att skala av och på vid rätt tillfällen.

Här har vi äntligen kommit fram efter dag och kunnat börja laga middag. Jag hann bli rejält frusen och hungrig. Tur det är mysigt med pannlampa. Foto: Josefin.

Fjällräven var där och hade slagit upp tält för visning och primus var där med olika typer av kök. Mest hängde jag dock vid elden för att få upp värmen tills det var dags att gå och lägga sig. Då tog jag några ruscher i skogen, gjorde några knäböj i månskenet och somnade sen riktigt gott.

IMG_6313 (2)

Som jag längtar nu att få ge mig iväg! Från att ha känt mig oerhört oförberedd och nästan lite irriterad på mig själv att jag inte tar resor och äventyr på allvar och planerar, läser på och längtar (en följd av att vara bortskämd med rätt mycket äventyr och resor samt vidskeplighet för att bli magsjuk och annat onödigt att oroa sig för) till att fundera – vad har jag glömt? Hur kan jag plötsligt vara färdigpackad och allt rymdes? Det blev inte ens tungt. Jag har inte heller behövt köpa särskilt mycket, jag har redan nästan allt från sommarvandringarna och vissa grejer är till och med kvar sen jag gick scouterna när jag var liten, bestick-kitet till exempel. Funkar hur bra som helst än!
Pappas gamla dunsovsäck är hämtad från vinden, backpacker-ryggan är åter packad och från lovande och nästan skrämmande låga 9kg är den nu med allt godis i uppe på 12 kg (ja, typ en årsförbrukning godis, choklad och nötter har jag. Tänk om jag inte tål maten eller det bli allmänt jättejobbigt?). Jag vet inte hur jag ska få i maten eller veden jag ska bära, som hämtas vid start, men det löser sig. Har packat enligt konstens alla regler (alltså youtube) så jag är nöjd och hyffsat säker på hur jag isåfall ska packa om. Håll tummarna för att tältpinnarna jag också lovat bära platsar inuti min liggunderlagsrulle. Och håll tummarna att hen jag ska dela tält med är snäll. Och att det inte blir regn.