Ya está!

Johanna W

Sådär, alla prov avklarade.

Kom hem i måndagskväll från San Sebastian, efter några regniga dagar. Underbart fin stad! Skulle verkligen kunna tänka mig åka tillbaka. Saknar verkligen havet här.

Var jazzfestival och av alla band så var ett av Australiens poppis-band där och spelade och aussie-girlsen var som galna. Men de var faktiskt riktigt bra! Och trot eller ej så sprang de efter dem efter showen och en av dem (sångaren? jag har ingen aning) stannade faktiskt och pratade och tog bilder. Några hade massiv utekväll, inte jag. Var rätt nöjd efter en bra livekonsert. Gotta love live.

Lördagen var alla förutom jag och Jess bakis, så vi tog oss till bion och såg Betty Ann Waters, kan rekomenderas. Tränade lite spanska genom att se den dubbad. Tänkte vi går väl ut och tar ett glas och går hem sen. Det blev inte så. Men det var på tiden för en utekväll, och är man bara två har man lättare få gratis i baren….

Dock helt surrealistiskt att befinna sig i baskien, terroristland, och helt plötsligt kläcker en kille i baren: Jaha
, Sverige, ja Norge vill man ju inte åka till nu.

Va?!

Och resten är ju redan historia.

Beklagar och kan inte annat än vara stolt över hur fint de tar det trots allt. Men ligger otroligt efter i nyhetsuppdateringarna. Men fick svar från bästa vännen som bor där, tack och lov. Hon måste fått tusen sms från Sverige den dan.

Och idag var det provdag, därav frånvaro i försök att plugga. Hade inte behövts. Det jag kunde, det kunde jag. Lär mig mest australiansk slang, och kan dagen till ära säga:

I don’t think I passed with flying colours, but I think I did allright.

Nu ut och fira!

Jag har lite annat för mig…

Johanna W

Än att blogga för tillfället.

Igår tog jag ledigt från kommunikationslektionen och kulturlektionen på eftermiddagen och tog tåget till San Lorenzo del Escorial istället. Kan inte komma hem (igen) utan att ha sett det. Arkitekturmuseum, massa konst och i sig en riktigt pampig byggnad.

Archivo:Vista aerea del Monasterio de El Escorial.jpg

San Lorenzo del Escorial. Foto: Wikipedia

Monasterio. Ska kolla upp vad det är på svenska, termerna angående munkar, medeltid, fort/fästning/borg/slott/palats etc. går ihop lite… Man fick inte lov att ta bilder inuti så det blev några stycken bara som kommer så småningom. Och jag lovar, de är inte i sånt perspektiv som wikipedias helikopter lyckats ta. Vem är det som tar alla vykortsfoton egentligen? NÄR är han/hon ute? Eller fotoshoppar de bort människorna?

Kanske är de som jag, som älskar när torg vaknar… Försökte säga det på engelska. Det lät konstigt.

På tal om det, stannade och mötte upp nåra av aussie-tjejerna i Madrid på väg tillbaka och när vi satt och åt lite arabiskt för omväxlings skull på en uteservering så knackade en kille mig på axeln.

”Excuse me, where are you from?”

– ”Soy de Suecia” (less på att alltid bli betraktad som turist och prata engelska)

– ”?!?”

– ”I’m from Sweden, those girls are from Australia”

– ”Jasså?! Nähä? Är du från Sverige?”

Hade precis innan sagt till de andra att jag nu inte pratat svenska (förutom en film till kidsen hemma) på typ tre veckor. Det lät superkonstigt när jag öppnade munnen. Kände inte igen mig själv.

Skolan är kokhet, ACn funkar inte och häromdagen var vi tvungna ta paus och öppna alla dörrar och fönster för jag höll på svimma, idag svimmade läraren på förmiddagen och på eftermiddagen gick en tjej hem för hon höll på svimma. Härligt.

Och ändå är det ”kallt” ute. Och precis nu blåser det som sjutton härutanför.

Fick en glad nyhet också av vår stackars historialärare. Vi gjorde ett nivåtest, och de flesta i klassen hade aldrig läst historia. Alltså ingenting. Aldrig. Och var från andra kulturer. De som var i min grupp visste inte ens vad som var äldst: planeten jordens historia eller mänsklighetens historia.

Så vi fyra som har nåt hum om vad som hänt i världen, och ungefär hur gammal den är, ska få välja en kortfilm med vilket tema vi vill inom historia och konst på medeltiden! Jihoo!

Jag har bett om ”mudéjar”. Det är den stil av de araber som levt kvar i det kristna Spanien under och efter den muslimska invasionen och ”la reconquista”. Favoritexemplet är Alhambra i Granada.

Får lägga ut info om det, även om jag inte varit där själv. Men det är nummer ett på önskelistan i Spanien nu. Men det får bli en annan gång. Hela södra Spanien är helt outforskat för min del.

Men i helgen blir det norrut, San Sebastián!

Ska bli riktigt nice, lite playa och häng med girlsen innan allra sista veckan drar igång… fasen vad tiden går fort.

Så uppdateringar kommer, det kommer, men det blir nån dag när jag inte har fullt upp med att hitta på nya äventyr, fota, uppleva etc.

 

 

Alla kan lära sig, vi har bara lite olika sätt

Johanna W

Det finns något på spanska som heter ”subjuntivo”. Det hade jag ingen aning om förrän min lärare i Barcelona berättade det. Eller snarare kläckte det faktum att alla verb, som har ca 50 böjningar som de är, har ett annat ”mode”, som man använder när något inte är riktigt säkert. Alltså ca 100 böjningar. Per verb.

Jasså. Det har vi ju inte på svenska. Jag är ju svensk. Borde väl jag veta.
Kollade wikipedia.
I modern svenska förekommer konjunktiven främst i vissa stelnade uttryck. Några exempel (i presens konjunktiv) är:
”Leve Sverige!”
”Prisad vare Herren!”
”Jag skall banne mig…”
”Rädde sig den som rädda sig kan!”
”Bevare mig väl.”
”Det vete katten.”

Och så har vi de gamla voro, gingo etc.

Jag har minst sagt svårigheter med detta. Men tack vare idogt spanskapluggande och -leverne så har jag fattat någorlunda. Och jag använder det när jag behöver det. Har bara lite svårt (läs i princip omöjligt) för grammatikregler. Folk från asien däremot, de har inte det. Of course not, de måste ju hänga upp sig på regler eftersom deras eget språk är så otroligt annorlunda på alla sätt och vis. Ordföljd, betoningar, skrift, stavelser, tempus för att inte tala om bokstäver.

Idag var det några av de engelska tjejerna som sa att de inte hade subjuntivo/konjunktiv på engelska. Log för mig själv. That’s what everyone thinks.  Då drog jag mitt trumfkort. Blev så nöjd när jag fick förklaringen för det störde mig verkligen ett tag, men har någon hört Beyoncés låt ”If I were a boy”?

Det heter ju I was, you were, he/she/it was…. Inte I were.

Alla tjejerna köpte det och berättade det sen för alla andra engelsktalande som tragglade på med det.

Och det finns en enda fras som framför alla andra fått mig lära mig ett av sätten att använda det här subjuntivo på spanska på.

I grammatikboken heter det:

SI + IMPERFECTO DE SUBJUNTIVO + CONDICIONALIS SIMPLE

This is how I learnt it:

Blog Awards 2011

Johanna W

Wow!

Har blivit nominerad till Blog Awards 2011.

Som årets blogstar!

”Nedräkningen till utdelningen av Sveriges största bloggpris har börjat och hittills har närmare 1000 nomineringar kommit in. Men än finns det chans att se till att just din eller din favoritblogg blir nominerad!”

Årets blogstar
Kriterier : En ännu ”oupptäckt” bloggare som har potential att bli morgondagens nästa starbloggare. Vinnaren får ett bloggkontrakt med VeckoRevyn.com.

TACK ni som nominerat! Och du som nominerar, skriv en kommentar så jag vet vem jag ska inkludera i mitt tacktal. Lovar publicera ett även om jag inte vinner. Ett bloggkontrakt med veckorevyn. Undrar när jag läste veckorevyn senast. Kunde gott bidra med lite av min världsvana, egoism och feminism. Undrar om man kvalar in till fröken Sverige direkt också?

Skämt åsido, det är jättekul att ha blivit nominerad.  Tackar och bugar. Jag älskar att blogga. Själv tycker jag den är ganska fin och välskriven och personlig, om jag bara haft lite mer tid kanske. Just nu under major construction så extra kul att bli uppmärksammad. Sväljer lite gamla VR-fördomar (trots allt många år sen jag läste) och tar åt mig åt att det finns läsare som uppskattar MIN blogg. (Jepp, kalla mig Egologisk, det är vad jag själv skulle ha gjort. Jag tar det positivt)


Det är nio olika kategorier, (läs kriterierna och nominera här)

Självklart har jag nominerat de bloggar jag tycker förtjänar extra uppmärksamhet och har hållit mig till temat för året (i min värld): kvinnliga företagare.

(För övrigt samma tema som på Umeågalan, och vi i ambassadörsnätverket för kvinnligt företagande är ombedda att nominera och jag ska skamset erkänna att jag inte vet vilka vi har/ska nominera slutgiltigt, varit lite mycket spanien, armbrott och jobb för att hinna med de funderingarna, krävs lite research även om jag har hyffsad koll på kvinnliga företagare i Umeå)

Anyways, till årets blog awards har jag nominerat följande:

Årets trendigaste blogg
Classic Style in the City – av Marie Söderberg för fantastisk fingertoppskänsla och inspiration inom inredning. Professionell bloggerska.

Garderobsgrubbel & Byråbekymmer – av Anna Larsson, driver egna designmärket Avanna och har under året öppnat egen webshop och är på gång dra igång tryckeri i egen regi. Driver företaget och inspirerar på bloggen både om mode och kvinnligt företagande varvat med sköna vardagsbetraktelser.

Årets blogginspiratör

Designa Ditt Liv (Rockstjärnestatus i din vardag!) – av Cecilia Kärvegård driver Kärvegård Konsult. Har myntat och tagit till sig uttrycket Rockstjärnestatus i vardagen och skrivit en bok om det och lever och verkar fullt ut för att förverkliga det för alla som vill och är redo att ta till sig det.

Den Nakna Coachen – av Linda Örtengren som driver bloggen och även Lyckokompaniet tillsammans med Mattias Leivinger. Precis som sin titel är det avskalade betraktelser och en annorlunda livsupplevelse som berättas och vänds till inspiration och pepp av andra.

Framgångsbyrån STHML – av Inger Eriksson som driver Framgångsbyrån STHLM som coach för människor som vill bli framgångsrika. Kan man bli mer inspiratör än så? Dessutom en av de bästa nätverkarna och ”sharing is caring”-personligheterna jag stött på.

Lev Ditt Liv – av Mia Olsson  som genom bloggen inspirerar genom att berätta om sin egen historia efter en gastric by-pass operation. Att ha styrkan att ta ansvar för sitt eget liv och sedan inspirera andra till att göra detsamma, det är värt mer än en bloggnominering hos veckorevyn. Det är om sånna som Mia veckorevyn borde skriva mer om! Har varit ett hejdundrandes rabalder om just gastric by-pass och huruvida det är en ”quick fix” eller inte, men det är bara läsa Mias blogg så förstår man vad det verkligen innebär.

Classic Style in the City – av Marie Söderberg förtjänar en dubbelnominering, eftersom bloggen passar likabra in på inspiration som ”fingertoppskänsla” för sin genre. En av Sveriges mest professionella bloggerskor.

Sen har jag två jokrar, som jag inte kan komma på några kvinnliga bloggerskor som driver företag inom den genren, så välkomna in med förslag så ska jag ”hälsa på” hos dem och nominera.

Det är två icke-kvinnor, varav en jag följer och en jag upptäckte så sent som igår.

Guldpennan

Fredrik Backman som skriver för Café Sport (!) Lite kontroversiellt mot mitt tema men läs detta inlägg så förstår ni varför jag fastnade och varför det är värt guldpennan.

+ att det är jättetrist att nominera författare, typ Liza Marklund. Nog för att det är en sak att skriva böcker och en annan att fånga blogläsare. Faktiskt har hon inte fångat mig som läsare.

Årets bloggprovokatör

Leifbys blogg – av Marcus Leifby som skriver för aftonbladet. För att han driver kampen om fri television, OS-rättigheter till alla och inte fegar ur utan skriver som om upprörda fotbollssuportrar inte existerade, tar striden för damfotbollen utan att framhäva den eller särskilja från herrfotbollen. Tyvärr har han nog kanske inte så stor chans bli framröstad, känner mig tveksam till hur många av veckorevyns läsare som läser sportbladet… Men jag kan ju ha fel.



Om du vill nominera mig eller någon annan så klicka på bilden så kommer du till sidan!