Jag vill gå över (daggstänkta) torg

Johanna W

Senaste dagarna har jag varit uppe på sjukhusområdet och inventerat, och därmed gått över torgen tidig morgon. Och det är något med det, jag gillar att se städer vakna. Framförallt torg på nåt sätt. Agorafil, kan det heta så? Jag uppfinner det annars. Motsats till agorafobi alltså.

Passar ofta på att gå ut tidigt och köpa tidningen, frukost eller en kaffe om jag är någonstans, bara för att insupa. Finns ett torg i närheten tvekar jag inte att ta en omväg för att få gå rakt över det. 

Plaza de Cervantes vaknar. På väg till skolan i Alcalá de Henares sommaren 2011

Packar into the wild

Johanna W

Jag ska ha sportlov!

Vet inte när det inträffade senast, kanske på gymnasiet. För mig som varken har föräldradagar eller skolbarn känns det väldigt lyxigt.

Det är dock lite av en slump att det inträffar just på sportlovet, jag ska nämligen få följa med på en fjälltur. Långt, långt in dit knappt människor kommer…. Har aldrig varit där tidigare, så det ska bli spännande och jag är nyfiken, laddad och far runt och försöker tänka ut vad jag ska ha med mig, men kan inte komma på nånting eftersom det är en helt ny typ av resa för mig. Men på tiden lära känna hemtrakterna lite bättre efter allt flängande jorden runt. Tur att jag inte är själv den här gången, lite väl into the wild. Kanske borde ta med den boken att läsa förresten? En av alla halvlästa som blivit liggande. Förutom varma kläder, skidor och mat ska dagboken med, nåt att läsa, kamera och kikare. Klockan skiter jag i och mobilen kommer ändå inte att fungera.

Kritik

Johanna W

Vad är det som gör att man så ofta tar kritik negativt?
Jag brukar kunna skaka av mig, ta det konstruktivt eller kanske undvika den negativa.
Jag har inte fått speciellt mer nu än vanligt, och det är inga stora eller allvarliga saker, men ibland känns bara allting som kritiskt.
Och som vanligt försöker jag göra många saker, och allting väldigt bra och nöjer mig inte med minsta miss.
Som naturligtvis händer förr eller senare, konstigt vore annars. Naturligtvis går det mesta också bra, och jag har oftast vett, styrka och mod att inse det och glädjas åt det också.

Behövde en stund helt utan tankar eller action ikväll och gjorde nåt jag inte gjort på väldigt länge, jag tog fram skissblocket.
Jag har saknat att längta efter det.
Det skulle inte bli något, det är bara mina tankar som får ta vägen nånstans.

20120229-222430.jpg

Allt fler barn i slum och fattigdom – urbaniseringens baksida

Johanna W

 

Igår skrev jag om vinnaren av Pritzker Prize och Kinas snabba urbanisering. Jag gjorde även ett test vi har på jobbet om hållbarhet, däribland social hållbarhet, och ett av de fakta som fastnade mest var att mer än 2 miljarder människor lever i områden utan tillgång till rent vatten, alltså så kallad sanitär olägenhet. Igår släpptes också UNICEF sin årliga rapport om läget för barnen i världen, vilket visar att det växande antal barn som lever i städernas slumområden hör till de allra mest utsatta och missgynnade.  De är berövade de allra mest grundläggande rättigheterna när det gäller hälsa, utbildning och utveckling.

Den traditionella bilden av fattigdom har tidigare ofta hämtats från en lantlig miljö, men rapporten visar alltså en av baksidorna med den snabba urbaniseringen. När städerna växer glöms barnen bort, och allt fler tvingas bo i fattiga slumområden utan sjukvård eller skola. Hundratals miljoner barn lever på detta sätt idag.

Jag stödjer UNICEF genom att vara ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera detta bidrar jag till att förändra utsikterna för dessa barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg.

Genom länken här intill har ni läsare samlat in 1786 kr, helt fantastiskt! Fortsätt gärna gå in och handla presenter eller kort till de som redan har allt, och bidra till någons skolgång, rent vatten, sjukvåd, malarianät eller varför inte en leksak?

Det är så lätt att glömma bort omvärlden när man det så bra som vi har det. Till exempel när ens lilla hjärta inte vill sova i sin stora säng utan hellre sitta tryggt i den sköna soffan och kolla på bamse med sin moster. Så har inte alla det.

Har du en egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här:  http://unicef.se/sprid-budskapet/bli-bloggare-for-varenda-unge och lägg upp detta inlägg du också!

UNICEF arbetar för att förbättra livet för barn som får sina rättigheter kränkta varje dag.  De arbetar tillsammans med myndigheterna för att bland annat stärka hälsovårdssystem, bygga ut skolväsendet, sociala skyddssystem och förhindra att barn hamnar på gatan eller i tvångsarbete.

Läs mer på UNICEFs hemsida: http://unicef.se/nyheter/allt-fler-barn-i-slum-och-fattigdom

Hela rapporten finns HÄR

Läs även DNs artikel 

2012 Pritzker Architecture Prize till Wang Shu

Johanna W

Årets Pritzker Prize, världens kanske mest prestigefulla arkitekturutmärkelser (och 100000 dollar och en bronsmedalj) går till kinesen Wang Shu.

48-årige Shu driver ”Amateur Architecture Studio”tillsammans med sin fru Lu Wenyu och är den första kinesen att få utmärkelsen. Detta visar att  juryn tagit ett steg mot erkänna Kinas roll inom världsarkitekturen och är ett kvitto på de senaste årtiondenas snabba urbanisering, och med att ge priset till just Wang Shu, vikten av att denna urbanisering harmoniserar med lokala behov, kulturer och traditioner.

Shu är känd för att använda återvunna material på ett unikt sätt och “opens new horizons while at the same time resonates with place and memory. His buildings have the unique ability to evoke the past, without making direct references to history.”

Xiangshan Campus, China Academy of Art, Phase II, 2004-2007, Hangzhou, China  Foto: Lv Hengzhong

Ningbo Tengtou Pavilion, Shanghai Expo, 2010, Shanghai, China Foto: Lu Wenyu

Ceramic House, 2003-2006, Jinhua, China Foto: Lv Hengzhong

Fler foton finns på facebook och hela press releasen finns HÄR