Reseskrivarkurs

Johanna W

Så är jag äntligen framme och har installerat mig. Kostat på mig hotell, har en riktig helhelg. Jag har sett fram emot den här kursen jättelänge och sen föll den i glömska och höll på sjabblas bort i administration och kommunikation men nu är det alltså dags. Ändå har jag nästan inga förväntningar. Men som några sagt till mig: det kommer säkert va kul folk som går där. Och ja, tänk, vi har ju något gemensamt.

Lyxigt med hotell, men att ta sig hit var sannerligen inte så enkelt. Tyckte jag var smart som bokade i Solna eftersom kursen är här. Inledde med att hoppa på upptåget åt fel håll, tyckte väl det kom lite tidigt…. Gick sen minst tre varv runt solna centrum, hela tiden såg jag hotellet, utan att komma fram/in/dit eftersom centrum var stängt och det var uruselt skyltat. Efter att ha (såklart) kollat i kartfunktionen i telefonen en miljon gånger, frågat på statoil och ringt hotellet (igen, frågade även om närmsta/bästa/billigast färdsätt och fick, hör och häpna, inte upptåget) så kom några fler med väskor som hittade en knapp vid en av de vanliga ingångarna…. En fransyska sparade inte på orden med hur dåligt skyltat det var. Skönt. När andra också är arga känner jag mig mindre korkad.

Träffade en gammal barndomskompis föräldrar på flyget som frågade vad jag skulle göra och vid svaret utbrast: ”men så roligt! Ja, du har ju väl alltid gillat att skriva!”

Har jag? Jo, kanske. Har bara känts som jag inte skrivit så mycket…

Modevisning

Johanna W

Det är modevecka i Umeå, ”Umeå Fashion Week”, och jag har precis varit på Kiis modevisning. Kända ansikten bland både mannekängerna och de som jobbar, extra roligt då. Goodie bag fick alla också, en söt tygväska och fina strumpor! Gillar när det verkligen är något som går att använda.

Halva frocktober har gått också, det flyter på som om inget hade hänt. Det märks att jag trivs i klänning. Dock börjar det tryta på vardagsklänningar nu så ska det bli 30 st olika så blir det lite mer utstickand, läs kallt, framöver.

Även om det var mycket snyggt på visningen så behöver det faktiskt inte vara dyrt. Klänningen jag hade idag är en av mina absoluta favoriter, och den är köpt på el rastro i Madrid. Lagom lång, sköna praktiska fickor, funkar med både olika linnen under och tröja, med och utan strumpbyxor eller tajts… kan piffas upp med ett skärp. Love it.

Dans som pausunderhållning då modellerna bytte om. Smidigt, både dansarna och övergångarna. Önskar jag såg ut sådär på dansgolvet om helgerna.

dagens klänning då

Och är det ett modeinlägg så är det, här är kappan jag fått mycket komplimanger  för i höst. Desigual från Barcelona. Kändes konstigt köpa den i somras men har inte ångrat mig en enda gång. Hatten/baskern är från Berlin, en secondhand-butik i Kreuzberg. Båda två var på ikväll såklart, fint ska det va.

 

Såg du det igår?

Johanna W

Jag ser inte speciellt mycket på TV, och när jag gör det är det TV-play-varianterna på internet, när det passar mig. Jag tillhör generationen som lärt sig fixa fram sin egen film, när man vill se den, synka ljudet och ladda hem undertexter på rätt språk. Nu är det inte ens någon konst, man behöver inte ens vara sugen på att olagligen ladda ner, det går blixtsnabbt att hyra eller köpa online. Ändå kan jag hålla med flera ur lite äldre generationer som kan säga att det är så tråkigt numera, när man inte har något att prata om i fikarummet. Förr var det ett spännande program en kväll, och dagen efter hade alla sett det. Eller så hade man inte det, och då var det kört. Om man inte såg reprisen sent någonkväll eller tidigt söndagmorgon förstås.

Några få program verkar dock vara undantaget, dels är det ju livesändningarna förstås, melodifestivalen, fotbolls-VM etc. och så solsidan. Måndagar går ofta åt till ”såg ni solsidan igår”. Det är gemytligt.

Igår fick solsidan konkurrens av något, eller någon, som hela världen såg, samtidigt som han såg hela världen. Och de som inte såg igår kunde ju snabbt kolla på youtube. Så galet, att hoppa genom ljudvallen, det behöver man väl inte ha läst fysik på universitetet för att tycka. Det satt nog ett antal mödrar, brorsor, flickvänner etc. och var glada att de inte satt i teknikbåset med NASA-snillena och höll tummarna.

tweet igår, citat av Felix via Red Bull Stratos officiella twitter

Jag satt och tänkte igår att jag känner bara en jag tror skulle våga. Och när hon blir stor så blir väl mitt mission att bita ihop viljan att låsa in mig i en garderob och sitta där i mission control och hålla tummarna och heja.

Världen förändras, vi slår nya världsrekord och det är ju helt fantastiskt med teknikens framfart och vad som går att göra. Men jag måste hålla med om att det är för himla mysigt också när alla kan referera och fnissa till ”the switch” just idag på fikat också.

Flaskpost

Johanna W

För några veckor sedan twittrade jag ut en fråga om tips på var man får tag i fina flaskor av gammaldags modell billigt, för att koka saft och ge bort. Tips inkom och en visade en bild på urdruckna läskedrycksflaskor modell urfina. Svarade och frågade var hon fått tag i dem (skåne) varpå hon säger att jag gärna kunde fått hennes, hon hade ingen användning för dem och hade tänkt slänga men tyckte det var synd då de är så fina.

Kort därefter får jag ett mejl om att hon erbjuder sig posta dem. Hallå?! Ett par gamla flaskor, i detta slit och släng-samhälle, från ena landsänden till den andra, vem erbjuder något sånt? Änglar, finns de? Ja, det tror jag, och en bor i malmö.

Vips har jag en avi och får hämta ut ett paket på posten, och full i skratt packar jag upp ett par väl inslagna flaskor som hållit hela vägen och ut trillar dessutom ett par tandborstar. Ängeln jobbar som tandläkare är ungefär det enda jag vet om henne.

De är så fina och de passar så bra på hyllan att jag nästan inte vill koka någon saft och ge bort…. Tycker det blev urtjusigt tillsammans med det andra som redan stod där och har ägnat en stund fnissande åt mig själv då jag till och med putsat kranen för att få det riktigt snyggt. Borde styla för inredningsfoton oftare inser jag…

Grekiskt kaffe

Johanna W

 

Är stormförtjust i turkiskt/grekiskt/arabiskt kaffe, eller ja kaffe i alla dess former faktiskt. Espressobryggaren, den gamla trogna timglasformade silversaken, har fått lägga sig i loppislådan och jag bor ju tack och lov i ett förlovat land vad gäller bryggkaffe och kaffebryggare. Kunde dock inte motstå att köpa med mig en souvernir från Rhodos, hade nog aldrig riktigt reflekterat över HUR detta magiska kaffe kokas. Och på hotellet där det fanns allt så fanns också den hörna där man fick göra sitt eget grekiska kaffe. Turistigt? Okejdå.

Det visade sig dock, helt väntat, att den har ju samma problem som espressobryggaren och jag har inget gigantiskt kärl av sand i en uppvärmningsbar låda. Har spånat lite på om vattenbad fungerar, vad händer om man fyller en gryta med sand?

Vattenbad fungerar inte och imorse när jag hade slut bryggkaffe försökte jag damma av värmedynamikskunskaperna och höja kokpunkten på vattnet lite genom att salta samt ha så lite vatten att jag kunde köra ”boost”-knappen jättelänge utan att koka över. En viss förbättring, men ingen fulländad optimering.

Alltså, jag är beredd att ge bort idén – ett underlägg mellan induktionshäll och gamla grytor, espressobryggare och saftmajor som får dem magnetiska. Hello ingenjörer, hur svårt kan det va?

trots motgångarna är jag lycklig över mitt fynd på dollarstore (man kan väl inte vara i lycksele eller arvidsjaur utan att gå in?!) 10 kr för kopp och fat!