Jag insåg att det var precis ett år sedan jag och Maria gästade Lisa med bloggen livet från den ljusa sidan på gymmet Rosa Skrot och vi körde ett mördande men kul pass med massor med chins. Det är alltså räckhäv på svenska och helt enkelt att orka dra upp sig själv. Inga konstigheter. Men sjukt tungt faktiskt.
Jag har så länge velat kunna göra åtminstone en (sen går nr 2 och 3 betydligt enklare, garanterat) men har väl inte alltid prioriterat det i träningen. Senaste året har jag försökt prioritera, det har gått sådär, men jag har byggt mycket grundläggande bålstyrka så nu börjar det lossna lite och banne mig, det syns ju faktiskt framsteg! Jag gör den mer avslappnat (under omständigheterna alltså) och jag har bara ett gummiband nu, det tunnaste jag har, och gör med knät som stöd istället för fötterna vilket också är lite tyngre (blir mer hävarm=hjälp av att ha foten i, upplever iallafall jag)
Såå, skam den som ger sig! En vacker dag och jag skiter i vilken, så ska jag kunna häva mig själv över en rackarns stång.
Johanna Westberg 
Men tänk! Ett år sen!
Snart sitter den, enorma framsteg ändå. Har du lyssnat på styrkebyrån avsnitt om chins (räckhäv 😜)? Bra!
Ja vad tiden går!
Yes det tar sig 🙂 och ja! Annars skulle jag aldrig vetat att det hette räckhäv 😉