Det här är Umeå för mig.
Det är strandpromenaden längs Umeälven, och härifrån kan man se nästan allt som är Umeå. Båtarna har tagits fram för sommaren och träden är äntligen gröna. Man ser broarna mellan teg och stan (därom vilken som är ”rätt sida” tvista de lärde…. och Umeborna). Stadskyrkan från 1725 skymtas på stadssidan och strax bortom nere vid älven syns det alldeles nybyggda konstnärligt campus. Känner man till staden kan man också i princip se Norrlands Universitetssjukhus också. Det syns en byggkran vilket speglar all byggnation som pågår just nu då staden växer både i befolkning och tack vare (på grund av) kulturhuvudstadsåret 2014. På tegssidan ser man också det gamla bryggeriet och det nybyggda husen brevid som har en utformning som säga vad man vill, men Umeåtypisk är den iallafall. Och en stad är inte bara byggnader och broar, det är människor också. Det är några som cyklar och några som badar, precis brevid mig där jag joggar går en husse med sin hund. Just här och just nu, är Umeå som allra, allra finast.
Johanna Westberg 