Nu är glada julen slut slut slut. Å det definitivaste.
Det kan man ju deppa över. Eller så kan man göra som min mormor, 90 år om en dryg månad, och börja skicka efter nästa års julklappar.
Och om man är två år, och skulle vilja ta ner en bok, why not prova med att hämta pallen? Kanske går det bättre.
Och vet ni? Han kom nästan dubbelt så nära!
Den som väntar på nåt gott får verkligen en ny innebörd när lussebullar ska jäsa i det här hushållet.
Det är nåt visst med årets första. Jag är helt galen i lussebullar, men tål oftast inte de vanliga man köper, så det går inte att tjuvstarta. Så äntligen var det dags.
I år blev det, (och jag tror förra året också faktiskt) det här receptet från mjölkfri.com. Förra året var vi tre som bakade, förmodligen bakis. Nån fick en större degklump än den andra, nån retades och sa att den andra gjorde fula. Mjöl i hela köket. Det var tider. Minns dem som goda och i skrivande stund kan jag intyga det.
När jag var liten satt jag alltid framför ugnen och tittade på när de gräddades därinne…
därför gjorde min morfar en pall åt mig
och såvitt jag vet, så sitter jag där än idag
tills årets skörd är klar!
Johanna Westberg 