Mörka tankar

Har varit på bio ikväll. Och precis innan, när vi kommit hem efter en dags strosande och ska slå på lyset, så går en propp.
Letar proppskåp. Hittar. Fixar.
Händer nada.
Sms till värden som inte är hemma besvaras med att det kan dröja nån timma.
Kan lite om el, tycker det är mystiskt, hur det kan flyga i ledningar osv.
Blandar ihop ampere, volt och watt också. Jag vet vad som är i en lampa respektive sladd etc., och jag vet om jag tänker efter. Men det gör mig lite nervös. Och speciellt utomlands och i nån annans hus.
Och min vanliga eljour skulle det kosta en förmögenhet och inte heller vara någon vits att ringa.

Dessutom ensam hemma. Varit på varsin kvällsdejt med gamla vänner. Ja och Adriana gick som så många gånger förr på bio, och valde i vanlig ordning en spanskspråkig film om samhälle.
Denna gång en argentinsk film, ”el elefante blanco”.
Gripande, även om argentinsk dialekt med sina ”tjo” ”catje” och voz istället för yo, calle och tu/usted är lite svårt för mig att förstå. Våldsam, på ett jobbigt sätt. Fick mig tänka på Ecuador. Att se den med just Adri också som berättat så mycket om MSF, sett filmer om kriser till sin masteruppsats som jag också såg, gör det hela mer verkligt på nåt vis.
Det i kombination med att värmen är som i Sydamerika och jag inte ser något, inte kan få på fläkten, inte kan göra något annat än leka med mobilen eller sova, gör känslan till lite spännande.
Sinnet för liknande situationer väcks direkt, och jag vet att jag måste spara batteriet till när E ska komma in. Annars går det inte. Kan inte ladda. Memorerar hennes nummer just in case. Standard procedure då jag känner mig osäker.
För första gången på riktigt länge är jag lite mörkrädd. Trots att jag ”bara” är i Europa, borde ju veta bättre än att vara mörkrädd här väl. Kommer sällan tjuvar eller farliga djur genom balkongdörrar vad jag vet.

Men så löser det sig. Värden kommer hem och slår på huvudsäkringen som är i en annan del av garderoben.
Och plötsligt så är problemet åter till en i-landsversion där jag funderar på om jag kan slå på fläkten eftersom jag inte vill väcka den stackaren som ska upp tidigt (nej det finns inga dörrar och väggarna går inte ända upp).

Konstigt nog känns det bättre att den okända personen som bor här är hemma än att vara själv.

Lättnaden. Tänk om alla problem kunde förvandlas så.

Solen som inte går upp över fjälltopparna

Det är sant att solen aldrig går upp här på vintern.
Det är inte alls en ovanlig fråga, både Jasså men inte illa d heller:) här har varit för kallt åka skidor, inget internet å influensadäckad kusin så här har det varit sjukt tråkigt och bara lite söderut i Sverige. Fascinationen över att det också kan vara ljust dygnet runt, att solen aldrig går ner på sommaren och så detta mörker. Hur överlever man?

Det är ju dock inte så att det aldrig blir ljust, men nej, själva solen går inte upp.
Det är som precis innan soluppgång.

Här, just här och inte längre upp i backen eller på andra sidan ån, är solen borta från slutet av november till 17 januari.
Och det beror hela tiden lite på om det är mulet, hur mycket man ser. Om man ser. Så även det är precis som vanligt alltså.

Men för att illustrera lite har jag gjort en liten tids- och ljusstudie under de senaste dagarna. Varje heltimme har jag fotat ut från bron, och på grund av några missade tider, olika väder och bild”kvalitet” så är det lite blandat, för ge en bra bild.

20120106-193132.jpg
07.00 5/1 2012

20120106-193827.jpg
08.00 5/1 2012

20120106-193933.jpg
09.00 4/1 2012

20120106-194145.jpg
10.00 6/1 2012

20120106-194745.jpg
11.00 4/1 2012

20120106-195223.jpg
12.00 5/1 2012

20120106-200028.jpg
12.00 6/1 2012 (alltså samma tid igen. Så olika det kan vara två dagar

20120106-232016.jpg
13.00 4/1 2012

20120106-233117.jpg
14.00 4/1 2012

20120106-233554.jpg
15.00 5/1 2012

20120106-234213.jpg
16.00 4/1 2012

så är det alltså mörkt igen

Så kan det se ut en mulen dag (4/1), en halvklar (5/1)och en klar (och kall! Och det syns!)(6/1)