Inga barn får hamna utanför

BronFoto:UNICEF/Frank Aschberg

Något är fel. I Sverige är vi överens om att alla barn ska ha samma rättigheter. Ändå finns det barn som inte räknas in. Som ingen ser. Som hamnar utanför.

Det kan börja i fattigdom, segregation, med en diagnos, med föräldrar som har problem eller att hjälpen ser så olika ut beroende på var man bor. Vissa får hjälp, andra inte. I värsta fall leder det till att barn inte klarar skolan. Därifrån kan vägen tillbaka vara väldigt lång.

Inga barn får hamna utanför. Om barnkonventionen vore svensk lag skulle det vara svårare för vuxna att glömma bort, att inte se, att inte ta ansvar.

Jag har skrivit under på unicef.se/utanför. Gör det du också!

 

Allt fler barn i slum och fattigdom – urbaniseringens baksida

 

Igår skrev jag om vinnaren av Pritzker Prize och Kinas snabba urbanisering. Jag gjorde även ett test vi har på jobbet om hållbarhet, däribland social hållbarhet, och ett av de fakta som fastnade mest var att mer än 2 miljarder människor lever i områden utan tillgång till rent vatten, alltså så kallad sanitär olägenhet. Igår släpptes också UNICEF sin årliga rapport om läget för barnen i världen, vilket visar att det växande antal barn som lever i städernas slumområden hör till de allra mest utsatta och missgynnade.  De är berövade de allra mest grundläggande rättigheterna när det gäller hälsa, utbildning och utveckling.

Den traditionella bilden av fattigdom har tidigare ofta hämtats från en lantlig miljö, men rapporten visar alltså en av baksidorna med den snabba urbaniseringen. När städerna växer glöms barnen bort, och allt fler tvingas bo i fattiga slumområden utan sjukvård eller skola. Hundratals miljoner barn lever på detta sätt idag.

Jag stödjer UNICEF genom att vara ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera detta bidrar jag till att förändra utsikterna för dessa barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg.

Genom länken här intill har ni läsare samlat in 1786 kr, helt fantastiskt! Fortsätt gärna gå in och handla presenter eller kort till de som redan har allt, och bidra till någons skolgång, rent vatten, sjukvåd, malarianät eller varför inte en leksak?

Det är så lätt att glömma bort omvärlden när man det så bra som vi har det. Till exempel när ens lilla hjärta inte vill sova i sin stora säng utan hellre sitta tryggt i den sköna soffan och kolla på bamse med sin moster. Så har inte alla det.

Har du en egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här:  http://unicef.se/sprid-budskapet/bli-bloggare-for-varenda-unge och lägg upp detta inlägg du också!

UNICEF arbetar för att förbättra livet för barn som får sina rättigheter kränkta varje dag.  De arbetar tillsammans med myndigheterna för att bland annat stärka hälsovårdssystem, bygga ut skolväsendet, sociala skyddssystem och förhindra att barn hamnar på gatan eller i tvångsarbete.

Läs mer på UNICEFs hemsida: http://unicef.se/nyheter/allt-fler-barn-i-slum-och-fattigdom

Hela rapporten finns HÄR

Läs även DNs artikel 

Smutsigt vatten dödar fler barn än krig

Just nu är det en dokumentär på SVT1, Gazas tårar. Bombningarna i Israel under 2008 och 2009 ur civilbefolkningens och barnens perspektiv. Jag kan inte se det .

Har TVn på i bakgrunden men det blir för mycket med bilderna.

Vill nästan glömma ibland hur det är, och fantisera att de här barnen får växa upp i fred. Eller har de ens fått växa upp sedan den här bilden?

Jerusalem 2008

Det värmer hjärtat att se hur många som handlar julklappar hos unicef. Har fått några frågor hur man stödjer, och genom att gilla inlägget eller på annat sätt sprida insamlingen kan man få fler att handla i unicefs gåvoshop, blogga för varenda unge och för engångsinsatsen genom samarbetet med re:member som skänker nötcreme. Men mest hjälper det såklart att handla vaccin, vätskeersättning m.m. i gåvoshopen.

För hur hemskt det än är med krig, så dödar smutsigt vatten ännu fler barn. Och hjälpen hjälper. HÄR finns lite goda nyheter från min favoritstatistiker, folkbildaren Hans Rosling

Fina människor

Igår hade jag en ganska vanlig dag. Var på kontoret och jobbade på med en tillgänglighetsinventering, och på kvällen hade jag min första SPA-klass på simhallen, nya samarbetet med Medley. Jättemysigt hade vi! Gästerna fick simma, bada, basta, prova produkter och bara ta hand om sig själva i lugn och ro.

Men under tiden…. Så hade blogginlägget från unicef börjat sprida sig, inte bara härifrån utan genom alla ”bloggare för varenda unge” och alla fina i hela blogosfären, det kostar ju ingenting att publicera och det gör skillnad. Finfina Sara  länkade hit och handlade dessutom i gåvoshopen, och även CeciliaKarolina och många fler har inlägget publicerat och genom dem når det många fler.

Och på unicef har jag dessutom en ”egen” insamling på trafiken härifrån, som jag naturligtvis inte får någonting för, och jag hade nog inte väntat mig den genomslagskraften riktigt. Drygt tusen kronor på bara någon dag! Och alltså, bara via den här lilla bloggen.  Minns ni mitt inlägg om att vilja kunna påverka?

Det går alltså.

Så tack alla ni. Ni är helt fantastiska.

Häromdagen skänkte jag tusen kronor till ett välgörande ändamål som är viktigt för mig. Med den eviga gnagande ”kanske var det någon som behövde det bättre?”. Och så tar det en dag och ett blogginlägg har dragit in lika mycket pengar till utsatta barn. Jag tror fanimej det finns ett kapitel i bibeln om det.

När vi liftade hem med några religiösa amerikanare från Otavalo i Ecuador, när jag var där och jobbade som volontär, har jag för mig att de berättade något sådant. Det får avsluta den här underbara starten på en dag.

Marknad i Otavalo, Ecuador

church OtavaloHär hittade vi en busslast med religiösa amerikanare som hade plats över. Det nästan gick inte tacka nej. Middag fick vi också. 

Jag och barnen, mitt-på-dagen-sovet 

”Hej hej, tack för att ni tänker på oss!”