Etikett: Ammarnäs

Om jag spelar död kanske jag inte blir överkörd

Johanna W

20110804-003110.jpg

Skämt åsido så har det gått som en epidemi här bland husdjuren, en morgon hittade en moster en av sina och grannens katt d*da i skogen vid huset. Minst en collie har jag hört talas om som kolavippat och en vovve som varit jättesjuk men klarar sig.
Ingen kan veta helt säkert men det är en väldigt osannolik slump. Och det är ett rått- och lämmelår utan dess like.
Men hur många de än är och hur mycket de än må göra skada (gör de det? Förutom för de som tycker de är läskiga eller äckliga?) så är det våra och andras husdjur som gör som djur gör: jagar, leker med, dödar, äter, nosar spår, smakar…
Så, även om det inte är bevisat, kanske har ingen gjort det, men om nån hade funderat på att lägga ut råttgift, gör inte det. Så farliga är de väl ändå inte?

Byn där vägen börjar

Johanna W

Godmorgon

Så är jag äntligen ända hem. Långt upp, långt in. Där vägen börjar som byborna väljer att kalla det.

Kärt återseende av lillvalpen som numera är ganska stor, men som ändå ville mysa och leka med mig hela tiden.

Blivit uppdaterad på allt de gjort fint under sommaren, vår nya gästsovstuga och vår ”stuga” ca 7 km bort. Varje år har vi en arbetsvecka, för att ta hand om hemmanet, och i år var allt fokus på den lilla stugan och de har slitit som djur.

Kanske på ett sätt bra att jag inte var med, hade i och för sig varit trevligt att få passa barnen eftersom det hade varit det enda jag kunnat göra (det är jag avis på varje år när energin tryter och ”hotar” med att jag ska ha minst tio barn och vara mammaledig jämt och de andra bara skrattar åt mig, lite menande. Låter mig hållas) Och hade jag inte varit i spanien hade jag ju knappt kunnat göra nånting, kan inte köra bil t.ex. Inte fixa något hemma. Det är inte alls så katastrofalt synd om mig, men såhär i efterhand är jag väldigt glad att jag inte gav efter för det-kanske-inte-är-så-smart-att-åka-borde-tänka-på-hälsan/mig själv/kroppen.

Men så tänker man väl alltid när det gått bra.

Alla har nu åkt, så även föräldrar, katt och valp, och det är nu jag och alla mina mostrar kvar bara.

Sitter och pustar ut efter en bastu med en av dem. En annan av dem ville inte släppa flowet vid vedklyven….

Laddar batterierna ännu mer inför en härlig jobbstart, en grym höst och ett helt arbetsår som faktiskt känns riktigt roligt och utmanande. Jag är full av (tids)optimism som vanligt och känner mig äntligen som mig själv. Behövde ut och rasta luffarsjälen lite bara.

Pärbacken sedd från bastun
Skidbacken sedd från bastun
Bastun på våren, vårflod. Foto: Bodil Johansson (ur min C-uppsats)

Årets fluga: hårmyggan

Läs mer om detta hårmyggans år på vk.se

Har fler bilder men internet är för segt, och sista boken om Ayla är för nära så det blir en annan dag.

Den som vill läsa mer om denna underbara plats på jorden kan varmt rekommenderas Kinnas blogg!

With flying colours

Johanna W

Alla proven gick bra.

Galet galna grammatikmissar, men kunde stoltsera med några tricksiga rätt också. Haft två timmar grammatik på morgnarna, följt av två timmar ”skills” (kommunikation, läs- och hörförståelse och komposition). Därefter en timme ”kultur” varje dag. Grammatiken har varit svårast, men tack vare helt otrolig lärare, och perfekt grupp också, har jag fått kämpa med det men gått igenom precis det jag behöver. Nyttigt få kämpa lite. De andra klasserna har varit som barnlek. Och jag har ju jobbat som dagisfröken på spanska, så no problemas.

Har nu uppnåt den åldern att jag inte borde bry mig om betyg, utan om själva lärandet, och det gör jag. Har lärt mig massor. Men jag har också blivit så gammal att jag STOLT törs säga att jag var mest ”skillad” i hela klassen!

Och sen skrapade jag ihop till ett riktigt bra snitt på kulturen också, som har bestått av film, litteratur, historia och konst.

Inga konstigheter, jag borde vara bäst på detta. Har läst överlägset längst i tid, även om det inte varit alls så intensivt alltid. Har bott i spanien och rest/bott/jobbat i sydamerika. Samt två års (ännu ej avslutad) filkand. i spanska vid Umeå Universitet.

Men ändå. Lärt mig massor.

And I (f*ing) did pass with flying colours.

Och idag har jag också lärt mig hur det känns att vara 40-graders tvätt. Varit lite ”kallt” på sistone. Men nu är det inte det. Tror det kan vara personligt rekord. Jag minns 39 grader i Aqaba, men aldrig att jag sett en termometer utanför bastun visa 40. (hann inte fota, satt på bussen).

Har också ett minne av -38 i Ammarnäs nån julhelg. Nån som kan klå en tempskillnad på 78 grader? Tack himlen att det inte är en omedelbar förändring, undrar vad som skulle hända med kroppen då?

Hace calor