Tipp

Johanna W

Började dagen med att kliva upp och mötas av morgonmysiga kids, regnet öste ner, kaffet var inte riktigt klart och TVn lockade med program som på nolltid framkallar ögon som får Sir Väs och Kaa att se nyktra, pigga och snälla ut i jämförelse. Igårkväll hade vi spelat onlinespel, premiär i livet för somliga, så nu var det dags för lite analog old school – Tipp.

Finns det nåt enklare och roligare spel?

  • Rita en gubbe, kanin, filur, rymdfarkost, jultomte eller vad ni som ska spela än känner för.
  • Placera ut russin längs kanterna, i mitten, på vissa kroppsdelar, som ögon, lysen, hår, tår osv.
  • En person är, och väljer tyst ut ett russin som är tipp.
  • Övriga tar, ett och ett. För varje som tas tittar den som är om det är tipp-russinet eller inte, och sålänge det inte är det får den som tagit det äta upp det russinet. Det blir färre och färre kvar, och till slut är det någon som tar tippen, och då ropar den som är ”TIPP!”
  • Klart. Och så får den som tippade vara nästa gång.

Mumsigt och roligt och alla kan vara med. Vem som vinner? Det beror på om man vill äta många russin eller få tipp….

Kom nu ketchupeffekten, så går vi.

Johanna W

Vad är det med överbokningar? Först händer ingenting och man skriver noga i kalendern det man bokar in, sen smäller det till och allt ska hända.

Jag hade lyckats missa skriva in att jag jobbar kväll på Simhallen, ska blir superkul att ha SPA-klass igen! Dock hade jag även (obs: jag!) bokat in möte med bloggruppen jag är med i, samt tänkt hinna med lämna in kläder och hänga en stund på Scharinska också till förmån för kulturentreprenörsprogrammet och Öppen Gemenskaps Jag Ger Värme. Har gjort iordning tre påsar med koftor, en jacka, snowjoggings, varma sulor, halsdukar och mössor, det går dock säkert att lösa så de kan lämnas in iallafall.

Och bloggarna kan jag träffa någon annan gång, t.ex. var min första tanke att vi skulle ses allihop på en annan grej jag fick inbjudan till igår, från en av bloggarna jag skulle träffat imorgon, it’s a house, som kommer ha en kundkväll med Kii. Visade sig snabbt att då är jag upptagen med konferens och bankett med Europas ledande arkitekter inom träarkitektur så jag måste stå över. Så typiskt.

Jag ger värme

Johanna W

Idag skulle jag ut och göra lite ärenden på lunchen och min jobbarkompis skulle på kramkalas. Det visade sig att alla var bjudna.

Kulturentreprenörsprogrammet och Öppen Gemenskap kör ett event i veckan där de ger värme, i form av kramar på torget, julklappar, varma kläder och annat. En spark i baken är vad jag behöver för sådant, det är för lätt att bara ”glömma bort”, ”inte hinna” och muntra upp sig själv med att ”jag gör det nästa gång, det kommer alltid fler tillfällen”. Dessutom så är det inte hela garderoben som behöver rensas utan de söker just varma kläder och det är precis den lådan som ändå är läge att gå igenom nu:

– Mössor

– Vantar

– Sockor

– Halsdukar

– Långkalsonger

– Varma tröjor

Dessutom kan man skänka inslagna julklappar (med lapp om vad som är inuti) som ges till någon som kanske inte får en endaste julklapp av någon annan.

Cash är som vanligt king också.

Imorgon är det på läkarvillan på universitetet/NUS och själv tänker jag gå på onsdag på scharinska, pizza och underhållning utlovas också. Mer om eventen finns på facebook och scharinskas hemsida

Det påminner om att julen närmar sig, det är en högtid som bekant är romantiserad och inte alls så kul för alla. Jag har börjat tänka julpyssel, har ätit mina första skumtomtar och idag drog jag för första gången på fairytale of New York. Trodde för ett litet tag sen att jag inte ens skulle fira jul i Sverige, men kom an bara, ge mig trettio grader kallt och tomtar överallt.

Palmebjörk & Doktorn

Johanna W

Det är inte varje dag en av ens bästa kompisar får en egen TV-serie! (och jag säger inte att han är en av mina bästa kompisar för att han har fått en egen TV-serie.)

SVT har tänkt följa Jens och Jon under deras vardagar under säsongen mot allsvenskan. Jag med. Och jag som lovar att komma och kolla på matcherna varje säsong, och det slutar med en eller två…. i år ska jag se till att det blir fler, och inte bara via SVTplay.

Mer om programmet: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/en-resa-tillbaka-mot-rampljuset-1

Går kokkosmjölk bra?

Johanna W

Var och fikade igår med en gammal klasskompis från Luleå. Den känslan av att ha flera år och så många händelser, kurser, vänner, lärare etc. gemensamt. Urmysiga café göteborg, vilka uppläggningar! Men hur är det med slutledningsförmågan när jag beställer en sojalatte, frågar vad som är mjölkfritt av godsakerna och får svara på att ”spår av mjölk” går bra, så då får det bli kladdkakan, och efter en ganska lång stund får in en jätteskål med glass och grädde till…??

– ”Ursäkta, jag måste bara få fråga, visst är den här latten med sojamjölk?”

– ”javisst!” svarar baristan och håller upp ett paket laktosfri mjölk….

– ”men det där är inte sojamjölken” säger en annan personal, och räddar mig från att behöva säga det, och återigen känna mig som en misstroende bitch och förklara att det är skillnad på mjölksocker och mjölkprotein.

– ”jamen jag menar jag tog den där blå i kylskåpet. Sojamjölken”

Så här är det hela tiden, och det går inte riktigt klandra någon. Alla allergier som bara exploderar, och det är sojamjölk hit och glutenfritt dit. Vad är det egentligen som kommer från kossor? Går kokkosmjölk bra?

Senast jag flög kunde jag inte beställa salladen som var det enda mjölkfria på menyn, den fanns bara på europaflygningar. Tog en påse lättsaltade chips, och en kopp kaffe. Till lunch. Det är inte första gången. Jag fick övertyga flygvärdinnan om att det gick bra trots att den inte var märkt med ”M” i menyn och visade att jag själv läste på påsen. Så skönt ändå med någon som är noga! Så var det dags att servera kaffet.

-”Vill du ha mjölk eller socker i kaffet?”

I will survive. Jag kan få ont i magen, det kliar i huden och jag blir hängig. Men om jag får barn nångång som är nötallergiker eller nåt liknande, då kommer jag nog bli en cynisk häxa med världsrekord i skepsis och innehållsförteckningsläsning.

Jag ser det lite som att leva som James Bond eller Jason Borne. Trust no one. Det kan alltid vara stekt i smör.