Petra Liuski, en ambassadörskollega som fått välförtjänt uppmärksamhet i vk idag. Lånar hennes egna foton och tycker hon trycker på det helt rätta: Man måste våga. Det passar väldigt bra in på hur jag själv ser på det. So what om man misslyckas? Pantsätt inte barnen för guds skull, men om det inte går som man tänkt har man i alla fall vågat. Och man var inte framgångsrik egenföretagare innan man provade heller så det är ingen skillnad.
Petra har barn. Hon hade en anställning, och hon var delägare i ett företag. Hon sa upp sig och sålde för att göra det hon ville och tror på. Det är att våga!
Att sen hennes webbutik är helt mjölkfri gör ju att jag är ett stort fan. Har själv tänkt tanken, ”varför kan ingen starta det”. Och så gjorde hon det.
HÄR, eller klicka på bilden kommer du till chokladbutiken
Wonna I de Jong pratade om att vi behöver förebilder som trotsar jantelagen i Sverige. Det håller jag med om. Sen var hon inne på att skapa ”en svensk dröm”, och riktigt så långt har väl inte jag kommit i tankarna. Men väldigt intressant och inspirerande att lyssna på.
De tre kvinnor som var nominerade med hjälp av nätverket av ambassadörer för kvinnors företagande fick en stund på scenen med moderator Sverker Olofsson och vinnaren av årets profilpris blev Gun-Britt på senioruthyrning. Stort grattis!
Lunchen ägnades åt minglande med många intressanta människor, alltifrån egenföretagarkvinnor till Swecos VD Eva Nygren till beställare och bekanta. Efter lunch ett kort uppträdande av Charlie Caper, jag tror känd från TV men jag ser ju så sällan, duktig och rolig var han iallafall. Nytänkande med sina trolleritricks om det förklarar något. Samma korttricks och flaskor, men på ett skönt sätt. Och ung också.
Därefter pratade Jens Spendrup men då var det dags för mig att gå till ett möte. Givande sådant, inte helt behagligt men ack så nödvändigt.
Ikväll är jag inte på galan, inte bjuden och inte råd med biljett, utan har jobbat in några av de timmar jag var iväg idag och bokat lite hudvårdsklasser och make up-modeller ikväll också. Strax dax för tvättberget att få sig en välförtjänt vikningsomgång. Men när jag var så inne på företag hittade jag via Umeågalans facebook-sida ett klipp med Peter Jones från Dragons Den och vidare hittade jag detta:
Tvivelaktigt kanske, men kul gjort och nånstans säger det väl en del också om hur det är i företagsvärlden. Man ska nog verkligen inte tro att allt går som en dans ”bara man uppfunnit iPhone” eller något annat.
Se de andra klippen i anslutning, det finns väldigt mycket vettigt på youtube.
En givande gästkväll igår med huvudkontoret och förhoppningsvis får vi några nya kollegor här i Umeåtrakten.
Idag är det Umegalan, och jag ska representera kvinnors företagande i Västerbotten på akt 1, och samtidigt få lyssna på Wanna I de Jong! Inspirerande kvinna i fastighetsbranschen minst sagt.
Wanna I de Jong
Lite senare har jag ett annat viktigt möte, av en helt annan typ så jag har för första gången på sen jag vet inte när haft lite svårt att välja kläder idag. Men det blir nog bra. Det är sånna här dagar det märks mer att jag är både en lady och i flera brancher samt luffare, har inte ett plagg som uppfyller kraven: alla knappar samt helt, rent och i rätt storlek. Måste säga att det är en ovanlig och inte alls behaglig känsla att behöva fundera vad man ska ha på sig med lite lätt ångest. Hur många har det så varje dag?
Äntligen har jag kommit igång. Lite till nackdel för handlande, bloggande och sånt vardagligt men det är den prio jag behöver just nu.
Och börjar få till Bodypumpen med ok vikter, kan inte köra triceps än bara. Lite orolig dock att jag kör snett, måste komma ihåg påminna instruktören att hålla ett öga och gå igenom ordentligt mellan t.ex. bröst och rygg. Får konsultera någon av mina instruktörsvänner och -bekanta.
Och mina skor börjar vara för slitna. Blir nåt färgglatt nästa gång.
Ikväll ”guest event” på plaza med huvudkontoret från Mary Kay. Ska bli riktigt kul.
Räknade ihop froctober lite överslagsigt igår, nog har det blivit en del.
Nya naglar har jag också, Kinn som driverNail it i Umeå som gjort dem.
Har haft en sån skallebank senaste dagarna att jag faktiskt inte tagit mig för att blogga.
Istället har jag promenerat med hunden, filosoferat och träffat några bloggare på riktigt. (Jag tror det är ute att säga IRL nuförtiden, men man vet aldrig) Vi har en liten bloggrupp Umeåbloggare som träffas för att utbyta erfarenheter och hjälpa varandra. Petra är det som är sammankallande och i tisdags var även Sara, Karolina, Annelie och Annika med, varav tre var nya för mig! Dock inte i cyberspace, jag har läst deras bloggar.
Det här bloggnätverket och ambassadörskapet genererar och levererar, förra veckans workshop och middag på länsresidenset och nu en inbjudan till en hel dag om Varumärket Västerbotten. Mer om detta framöver.
Bilder av Petra från workshop på länsresidenset – kvinnor på ledande positioner i Västerbotten. Inbjuden i egenskap av ambassadör.
Anledningen till rubriken är också att jag läser en bok lite sporadiskt, som jag tidigare skrivit om (här) att sortera allt på ett vettigt sätt. Och att man ska börja nerifrån och upp, och inte tvärtom som många (JAG) tänker. Till viss del blir jag ofokuserad för jag får för mig att jag måste bara städa och diska först, men börjar man med sånt tar det ju aldrig slut… vilket vore ett ”nerifrån och upp”-tänk, tror jag.
Å andra sidan så när sånt inte blir gjort mår man inte bra…
Tänker på Mary Kays filosofi och prioriteringsordning: Jag-familjen-karriären. Det är så klokt så det är inte sant.