
så var det äntligen dags för denna, en annan av mosters kreationer
Fick mycket beröm för den i Madrid i somras då den användes flitigt.
En sån dag.
Först så hände en oväntad grej på jobbet.
Sen var jag bjuden på middag hit

Det var precis vad jag behövde efter det.
Aldrig varit här, så det var väl på tiden.
Lika lyxigt som oväntat för en oförberedd.
Tur jag tog finklänningen imorse, visste att den skulle komma till pass. Kom fram en kvinna och berömde den!
Det var landshövdingen.
Vilken dag jag har haft. Andra dagen i rad med en fantastisk föreläsning. Idag flera t.o.m.
Först två kollegor som föreläste, den första om stadsplanering och analys i TIDIGA skeden, och den andra om hållbart byggande. Båda två jätteduktiga på att hålla det inte för tekniskt eller svårt. Och den andra speciellt, hon kan så mycket hållbarhet att hon kan bemöta alla, ofta okunniga och dumma och uttjatade, frågor på ett professionellt sätt.
Och sen så var det då IKEA. Martin Liabäck, som varit med och startat upp varuhus i Yokohama, Japan, och även i Haparanda. Fantastisk på att berätta, det enkla och det viktiga. Även han helt utan manus eller powerpoint, och utan att svamla eller tappa bort sig och inte för den skull låta inövad. Man blir så inspirerad av sånna.
Och sen trevliga kundmöten och härliga diskussioner.
Och sist men inte minst ett till möte med andra kunder om ett bygglov för en tillbyggnad.
Och utan att skämmas kan jag säga att en del slit och taktik ser ut att löna sig.
Så då gjorde det inget att jag missade Kiis modevisning som jag var bjuden på, hann mycket annat istället.
Så nu ska jag fira med att sova tidigt och vakna utvilad på det här goda humöret imorrn igen. Som julafton. Can’t wait.
Martin Liabäck, bild lånad, ville inte ens ha betalt för att föreläsa men istället ville han att vi skulle skänka pengar till välgörenhet så han fick en check utskriven till Rädda barnen i Haparanda. På en rejäl summa. En sån förebild!

kundkväll på jobbet så lite extra stilig idag
En kollega sa att jag var fin. Helt appropå. Precis som Per Holknekt sa igår att det får man inte glömma bort. Och egentligen borde ju då varit jag som sa det till någon just idag, men istället fick jag alltså ta emot det direkt.
Nu finns också en intervju med Per Holknekt från igår på www.nyheterna.se/Umeå
Äntligen hemma!
06.15 var jag på kontoret imorse för att åka till Haparanda. Över dan.
Det är ca 40 mil.
Enkel väg.
Tänk om alla dagens mil istället varit på skidor i träningsdagboken.. Då hade jag varit redo för kungsledenrännet

”inte varje dag man ser nån traska omkring med ett vattenpass” var det nån som sa