Om att laga, sy och tråckla

Tänk att det kan kännas så skönt bara av att ha tagit sig i kragen och sytt i en knapp eller två?

Nya remmar i dunjackan, tilltäppt hål så det inte yr fjädrar var jag än går och det dåliga samvete för att jag inte lagat och oron det ska bli större och hopplöst är även de nu borttråcklade. En knapp i favoritkjolen fick flyttas fram och en ny sättas på ett mer diskret ställe. Trots asken med sparade knappar som trillat av eller som varit extra. För att de verkligen kan vara bra att ha.

18/82/#blogg100

Om att få saker gjorda

Just som tentan ska förberedas så behöver blommorna vattnas om. Känns det igen? Isåfall är vi flera, jag tror det.

Jag har haft en hög med att-ta-itu-med sedan länge tillbaka, första gången jag städade undan den kan ha varit låt säga till julbrunchen första advent? Sen fylls det på, jag skriver  upp ”skriva en att göra lista” på en liten lapp…. Just nu har jag en del roliga kurser på kvällarna och jägarskolan kräver lite tid att gå igenom kapitlen, även om det är väldigt kul. Samtidigt håller jag dessutom på att träna in BodyPump 84 för att kunna filma för licens innan nästa release. Det tar sin tid nöta in koreografin för en som inte är van, inte tar sig tid, åker skidor och är förkyld. Jag ska inte skylla ifrån mig och jag tittar på DVDn rätt ofta men jag känner mig ändå inte säker.

Så, ikväll är kvällen då skidskolan är över, jag ligger lågt med hudvårdskonsultandet (OBS: lurar mig själv. Årsbokslut ska göras klart på typ fredag), kroppen vill vila efter gårdagens skidlopp och jag har jägarskola imorgonkväll.

Att göra: göra  kontrollfrågorna inför morgondagens lektion, d.v.s. veckans läxa samt köra ett varv BodyPump 84.

Gissa vad jag har gjort? Tagit itu med ta-itu-med-högen förstås.

 

16/84/#blogg100

Om konsten att storstäda

Om jag bara plockar undan och rensar allt så får jag nog lugn och ro att bli kreativ och/eller koppla av. Men för att plocka undan alla påbörjade projekt så måste ska jag kanske göra klart dem först? Eller skriva på en lista så jag inte glömmer dessa otroligt bra idéer som ligger och inte kan flyttas på för att de riskerar gå upp i rök om jag inte ser dem längre….

Så jag börjar, jag hittar något, jag rensar en pärm, blir till tre olika högar, jag sorterar noggrant, upptäcker att det fattas något, hämtar den lådan, tömmer ut den för att sortera ordentligt för allt ska ju ändå röjas och städas ändå….Och om jag bara skruvar upp den här, men då måste jag flytta lite på eljacket, och då måste jag spackla lite och förstås bättringsmålas lite innan det som skulle skruvas upp verkligen kan skruvas upp…. Inom inte allt för lång tid men ofta för en ogenomtänkt lång tid framöver blir det bara värre och värre och värre och värre. Mycket mer städ än vad som var tänkt från början. I första fasen kan jag leva lite på att det kommer bli så fint när det är klart men sedan är det bara mörker.

Det var längesen jag försökte lära mig leva med att inte tro att allting ska ordna sig bara jag har det städat för det gör det ju inte. Tack och lov har jag ett stort rött skåp som slukar diverse högar och vänner som reagerar på kaoset med ”vad skönt se någon annan har det stökigt också, hade nyss sönder en lampskärm mitt under tenta-p och jag bara sopade ihop skärvorna lite med ett papper och sen fick den ligga flera dagar innan jag tog upp det.”

Ibland bara orkar man inte.

Nu har jag dock slitit med och mot samvetet, irritation att jag städar när jag väl är ledig, passar på för det är skönt att få det gjort. Det är inte färdigt, och idyllen om helt sorterade pärmar, lådor, lästa tidningshögar är fortfarande ljusår bort men det har lättat. Och jag har haft tur som fått lite hjälp med riktiga lång-liggare, bl.a. skruva upp hatthylla och skaffa förrådshylla. Ibland är det väldigt bra, i stort sett ofrånkomligt nödvändigt, att vara två. Gärna med en extra kontrollant.

Julboken

Jag är så svag för kontorsmaterial. Anteckningsböcker och tuschpennor, presentpapper och snören, stämplar, lack, förvaringslådor, tidskriftsamlare….

Min senaste anledning att få gå loss på en ny anteckningsbok är att jag har märkt att jag har rätt många små listor och ett sviktande minne angående var jag firade julen 2008, var vi hade lilla julafton 2011, vilka som var i Ammarnäs i fjol, vilka skickade jag julkort till, bidrog jag med något till julbordet, hos vem bakade vi julgodiset, vad gav jag vem i julklapp och vad fick jag av vilka?

Det här är förstås ingenting man inte kan leva utan, men det är ändå sådant jag tycker om att komma ihåg. Så låt mig presentera:

JULBOKEN.

Från och med nu är allt på samma ställe och boken kan gott få ligga i jullådan. Plockas fram nästa advent.

Första advent

20121202-170823.jpg

Som så många andra har jag julmyst idag. Hade ett helt gäng med damer över, en riktigt härlig blandad skara där ingen träffat alla tidigare. Snön har äntligen anlänt och jag har redan ätit mig proppmätt på julmat- och fika. Pepparkakskladdkaka. Halleluja, som att äta pepparkaksdeg utan att få ont i magen! Och sill, skinka, vörtbröd, glögg, saffransskorpor, lussebullar. Knytkalas gjorde det enkelt om än jag var glad imorse att jag hade mitt röda skåp som rymmer allt som inte ska synas för främmande. Positiv bieffekt med att vara värdinna är att det blir mycket kvar. Sa jag less på julmat? Nu plingar det strax på dörren och nästa gäng kommer och ska äta rester med mig.

Ha en riktigt skön kväll alla!

20121202-164606.jpg
när första ljuset brinner står julens dörr på glänt och alla är så glada att fira få advent