mänskliga rättigheter – Johanna Westberg

Vilket OS vi fått se! Och det har bara gått hälften. Som svensk och längdskidåkningsintresserad har det ju varit rena drömmen. Men ingen har väl undgått all kritik, hur många som arbetat inte fått någon lön och hur HBTQ-personer förföljs i värdlandet Ryssland. Många uppmanar till bojkott. Många ifrågasätter idrottarna. Och oss tittare. Det har lugnat sig lite nu när spelen är igång men precis innan cirkulerade många artiklar.

Och ja, det är klart det är en helt galen situation i Ryssland. Men att klandra idrottarna för att de ställer upp, då saknas det lite insikt i vad det handlar om. IOK är och har väl alltid varit ett gäng skumma gubbar, mutskandalerna har kommit fram med jämna mellanrum. Det är de som gett OS till Putin, inte idrottarna.

Det är inte heller det första OS där mänskliga rättigheter kommer på tal. Berlin-OS 1936 då Hitler inte ville skaka hand med Jesse Owens eller 1968 i Mexico City då 200-meterslöparna sträckte upp de knutna nävarna i ”black power” på prispallen.

Jag har blivit ifrågasatt varför jag tittar, varför jag inte bojkottar. Svaret är för att jag älskar idrott. Och det som gör OS så fantastiskt är ju just att det är för alla. Jag älskar att det fortfarande kommer skidåkare från sydamerika som glider i mål en halvtimme efter alla andra och att guldmedaljören stannat i spåret för att gratulera. Att jag får hoppa upp och ner i soffan med en puls lika hög som de svenska stafettlagen.

Det är inte okej någonstans att Putins vänner tjänar stålar på OS, att det kostat mer än många andra OS-arrangemang tillsammans. Det är helt sjukt med arresteringar av demonstranter för homosexuellas rättigheter, men vad skulle ha hänt om inte IOK gett OS till Ryssland? Skulle situationen där blivit bättre?

Ryssland har fått ögonen på sig, kritiken har fullkomligen stormat, idrottare gör sitt jobb och många uttalar sig också om att de tar avstånd från de sjuka lagarna och behandlingen av människor. Att vi upprörs är bra. Då har vi ju sett något.

Jag ser inte på OS för att jag är vit, heterosexuell, svensk eller något annat. Jag ser det utan reklam för att jag är lyckligt lottad och har råd att betala för den kanalen. Men jag ser det inte för att jag inte bryr mig om andra människor. Jag ser det för att jag bryr mig.

Jag ser OS för att jag älskar idrott. Och för vad idrott kan göra med människor, och med ett helt folk. Jag önskar det kommer få fortsätta vara så.

Där jag bloggar, där bor jag. Eller?

Jag bloggar, alltså finns jag?

Kunde inte få tag i min Lonley Planet. Eller el País heller, dagstidningen jag behöver för att skriva på en gammal uppsats som inte blivit färdig. Misstänker att de stängde tobaksaffären när det regnade.

Gott och mysigt med kaffe, det smakade Talludden. Går inte beskriva men ni som förstår ni vet…

Så nu kan jag inte sova. Men vad mysigt det är att vara vaken sent till ljuset av en sänglampa och ljudet av en takfläkt och cicador utanför fönstret.

Och som tur är tycker lärarna att det är bara bra. Om någon gäspar i klassrummet säger lärarna ”Bra! Du lever istället för att sova!”

Så nu sitter jag här med Sony V igen…

Gjorde en facebook-sida för bloggen, så man kan ”gilla” den även om man inte är vän med mig där. Inte så många som har bloglovin (som är en samlingsplats för bloggar)

Det är det här med sociala medier, medieexponering… Vill man ha allt på offentligt? Varför skulle man vilja lämna ut sig själv? Gör man verkligen det? njae….Det beror väl på. En blogg ska vara personlig, men inte för privat.

Om nån tror att det står samma sak som i min dagbok så är ni välkomna att skita fullständigt i det. Och det gör det inte.

Det här är reflektioner jag hade kunnat ha om jag varit humaniststudent på sjuttiotalet och hyrt ett gammalt ruckel till hus med mina kompisar, eller det jag hade pratat om i gymmet medan jag höll ögonen på börsen om jag var trader i NY. Bara ett annat medium. Som funkar lite bättre, lite oftare och med lite fler än bara ens ”vanliga vänner”

Men vad har man för rättigheter egentligen?

Undrar om bloggfenomenet kunnat utvecklas om vi inte hade haft grundlagen om yttrandefrihet?

Vilken lag går den under? Tryckfrihet eller yttrandefrihet?

Hursomhaver, du som vill prenumerera har många alternativ, eller helt enkelt bara gilla för att du gillar den. Jag gillar massvis med bloggar, man riskerar ingenting för det. Bara lite tid.

Så klicka här eller där, var man känner för att följa den, om man inte ids logga in här och kolla om det kommit nåt nytt. Ibland är det ju ofta, men det går ibland så länge att jag får exilfrågor i kommentarsfältet.

Fast det var längesen.

Förresten har jag köpt en ny hatt