Efter ännu en arlandanatt landade jag kring tio igårmorse och kände mig (nästan) inte ett dugg trött. Bara härligt-att-komma-hem-känslan. Och konstigt. Och så konstigt att prata svenska. Fullkomligen sträckläste alla tidningar på planet och hade sen oturen med en taxichaufför som valde att uppdatera mig på svampsäsongen men som tur är bor jag ju nära flygplatsen.

Tvättstugan var ledig, blev uppdaterad på vad som hänt i huset under den dryga månadens frånvaro och möttes som vanligt av ett berg med post, nuförtiden får man ju viktig vuxenpost så det är inte alltid kul men bland alla räkningar och även bra viktig-brev om försäkringsintyg m.m. så hade jag ett paket från avanna! Linnet jag vann för en dryg månad typ en dag innan jag åkte och aldrig hann få. Läst på bloggen att det går riktigt bra nu, gått och blivit internationellt! Där har vi en hard working woman! Bild på linnet kommer som utlovat, men spenderade dagen med min riktiga fotograf så hon fick passa på ta det eftersom jag satt på mig det det förstsa jag gjorde. Så får vänta på mejl från henne.
Som sagt, dagen spenderades med kusiner och kusinbarn, Umeå Fotbollsvestival, nydalabadet och grillning. Kan man få en bättre hemkomst?


Och jag brukar inte va den som är den, men min säng inatt var så OTROLIGT gudomligt, makalöst, sagolikt skön så det liknade ingenting! Somnade som en stock igår tidigt och ville aldrig kliva upp men var tack (vare den) och lov utvilad.
Buss upp till stugan om en knapp timme, mumsar för fullt i mig lasagne till frukost som mamma så snällt placerat i frysen. Telepati måste existera för det enda jag var sugen på igår när jag kom hem var lasagne, och hade ju nada i kyl och frys. Trodde jag…. Someone knows me.
Bussresan ska spenderas med ännu mer ikappläsning på nyheter och bloggar, bl.a. Cecilia Kärvegårds bloggmaraton!