Om hemlängtan och flygförseningar 


Sista dagen i Örebro var intressant och givande och framförallt varm pch solig. Tåget gick bra och på Bromma åt jag min red curry som vanligt, min förkylning är sämre än igår och jag började se fram emot att komma hem. Så allt gick bra tills skylten på gaten blev röd. Försening. 

Över en timmes försening och jag vill bara hem, hem, hem. Såklart, det vill väl alla. Men extra mycket när en är förkyld och extra mycket när det är en liten katt själv därhemma som har långtråkigt. Ingen vits vältra sig i självömkan men när det är så nära och en ställt in sig på något, då är det jobbigt (och varmt, varför blir det alltid så varmt?!) att bli sittandes på en flygplats. 

Om att åka tåg

Att åka tåg är detsamma som att vänta på tåg.
Drygt två och en halv timme försenat och äntligen är vi på väg norrut. Varför har SJ slutat (har de nånsin haft?) skicka sms om försening/ny tid till de som har biljett och väntar?
Flygbolagen klarar det det ju.
Inte har de berättat varför vi är sena heller, däremot är prognosen (kategori: mindre sannolik) att vi ska vara framme bara knappt två timmar senare än tidtabell. Dock jättemycket senare än jag vill gå och lägga mig om jag ska upp och jobba imorgon.

Till råga på allt har min nya fina enkronas loppisfyndade bärbara CD-spelare slutat funka efter bara två låtar.

Vilken tur att jag har en fantastisk helg med min fina fina vän och hennes pojkvän, jobbarkompisar, mamma och släkt i ryggen.

36/64/#blogg100