#twitterfest

Var igår på vad som numera är tradition, en twitterfest hos Camilla & Åsa i Holmsund. Första gången för mig dock. Ett av målen var att få några fler att börja twittra och det lyckades. Blev en orgie i RTs, instagrammande, #ffse som i festföljartips och annat. Galet god mat och härligt spontant dansgäng. FANTASTISKA värdinnor! Camilla har lagt upp mer bilder i sin blogg.

Tack twitter, du är mitt andningshål där facebook är för trögt och bloggen är för mycket text. Det är dessutom en uppmuntran, träningspepp, informationskanal m.m. Och där kan jag välja vilka jag kan kommunicera med, utan att de behöver befinna sig där jag är, eller ens ha träffat mig. Träffade några sånna igår, som jag diskuterat rätt mycket med men aldrig träffat irl.

Igår fick vi #twitterfest i Holmsund att trenda på twitter. Tack alla som var med!

En #annorlundabra kärleksfull kväll

Ja sannerligen. Igår var jag på en liten fest hemma hos några som förlovade sig förra veckan. Missade deras överraskningsförlovningsfest förra helgen som från början bara var en födelsedagsfest. Efter 6 helger i rad borta, varav 3-4 helger i Stockholm så var jag och min ekonomi tvugna stanna hemma och vila oss lite. Det var lite av en miss kan man säga, men shit happens and then you marry one.

Så vi skulle alltså fira det lite igår istället, och det var bara vi tre, och så två till som också hade varit med förra fredagen, på den festen alla pratar om. Den #annorlundabra festen där kärleken gick att ta på. De här två möttes för första gången då och tro på fan om de inte blev kära och offentliggjorde det igår! Vilken överraskning, igen!

Hade det alltså bara funnits en sjätte person där igår hade ju all statistik och kosmisk sannolikhet pekat på att jag skulle blivit kär i den inom en vecka. Sjukt typiskt. Det hade ju verkligen varit nåt att berätta för barnbarnen.

Nu får jag hångla upp mig själv istället.

Katarina Leijonhufvud

Hujedamej sån kul tillställning jag var på igår.

”Mordet på Greve Leijonhufvud”, ett rollspel från niceparty.se, 20 personer, där ingen kände alla,  i Hamptjärnsstugan. Alla hade fått varsin karaktär, välplanerat av Tyra och Tora Storslev.

Lite pirrigt måste jag säga, men roligt att förbereda och hitta lämplig outfit till ”översittare, hästtjej, gärna i finste dressyrutstyrsel med hatt och ridspö!”

Grillpinnar och eltejp blev ett fantastiskt ridspö (som jag glömde fota och i stundens hetta blev utlånat till en som behövde piska lite på sin slyngel till man och gick av!) och övrigt var ihopplock hemifrån och från kupan. Så var de flestas och alla hade verkligen ansträngt sig, helt fantastiska utstyrslar och karaktärer, men med enkla medel, så man inte behövde känna sig varken underklädd, borde-ha-hyrt, eller så. Röstlägen, gester, dialekter och diverse andra små knep + instruktioner om vad man skulle göra och ta reda på, säga och inte säga till olika andra personer. Fantastiskt kul, och i början lite svårt och åtminstone jag blev ganska på min vakt mot allt och alla. Som tur var passade det min rollkaraktär, Katarina Leijonhufvud, den döde grevens äldsta dotter.

Ska inte berätta mer om det är någon som kommer vara med på samma pjäs, men vi ägnade resten av kvällen åt att fortsätta utvärdera vem som vetat vad, hur det egentligen kunnat ligga till, vad som varit roligt, vad man skulle göra med sin roll nästa gång (för det var alla övertygade om att det kommer att bli) och idag har jag fnissat och skickat sms och mms hela dagen.

Katarina Leijonhufvud 

Klart värt att prova och bjuda in till, väldigt positivt förvånad över att alla vuxna människor lekte och hade så kul, utan att känna varandra. Hur kul som helst!