Kategori: Ammarnäs

Spårträning

Johanna W

Jag har blivit så hundfrälst. Och speciellt efter förra helgen när vi premiärade ute i skogen med henne också, sov i jaktkoja och fick blodad tand på älgjakten.

Så trots sen kväll igår med whiskey och kompisar har jag precis kommit in från spårträning i skogen. Jaktspår och personspår.

Trampade upp en ruta på 1,5×1,5 m och la ut tre blodpuddingsbitar som hon hittade på en gång, märkte direkt när hon for utanför rutan. Sen ett vanligt spår med korvbitar var tionde meter och en leksak i slutet. Spikrakt, utan att missa korvarna. Hon har näsa för det där kan man lugnt säga.

Vill göra sånt här hela tiden nu. Hur kunde det bli så?


bilder från förra helgen på raningen nedanför stugan.

En sån (h)älg!

Johanna W

Ja, jag var tvungen. Inte ofta man kan sätta en sån rubrik.

Skrev i fredags ”äntligen”, och med det menade jag att jag äntligen var i stugan. Äntligen lite ledig, äntligen fjällen, äntligen lillebror hemma.

Och en sån helg det blev.

Efter en skön start på helgen med ledigt på fredagen och en långpromenad på lördagmorgon åkte vi upp för att kolla in sommarens renoveringsprojekt Talludden och visa Halmstabon. Därifrån knatade vi upp till jaktkojan i Åkkåvaare och bara tittade…

 Och eftersom det är sån fantastisk utsikt och obeskrivlig känsla där, bestämde vi oss för att sova över. Hem och käkade en riktig vildmarksmåltid med porterstek på årets älg med årets kantareller och inte årets gelé.

Tillbaka innan det blev mörkt tänkte vi, men hann inte riktigt…. Tur det finns varselvästar för somliga.

Vi grillade korv…

och vaknade och gjorde morgonkaffe.. (finns det nåt godare?)

Spanade ut och funderade över hur dagen kunde tänkas bli… om det fanns nåt spännande i skogen…

och det var då det kom. The message. Jag måste erkänna att jag var lite besviken dagen innan att de inte haft någon lycka, men imorse så äntligen, hade morbror skjutit en älg. Tack vare/på grund av ljuddämpare (licens: ja) hade vi inte hört något. Däremot hade vi sett helikoptern köra och förmodligen hämta nån annans jakttrofé längre in och tänkt igen att det vore ändå kul att få vara med… Själv ingen jägare precis.

NU VARNAS KÄNSLIGA LÄSARE!!!

En riktig matälg, 2 år gammal slutade sina lyckliga dagar, springandes in i det sista. Aldrig varit med tidigare som sagt så det var lite spännande. De flesta bilder hör väl inte hemma här, men lite ändå…

Lappslakt och fyrhjuling

En stolt förstagångsjaktsdeltagare som fick en luftstrupe som trofé

 


Länkkärlek

Johanna W

Ny länkkärlek… Johanna på livskick, som inte bara visat sig vara en driftig person, mamma, kund, värdinna, bloggnätverkare, chefredaktör och en del annat är även en riktig fena på wordpress! Kolla så snyggt, hon ligger bakom livskick.nu och har precis hjälpt mig med lite tips och tricks för jag försöker greja lite med denna blogg… Vi får se om jag lyckas så småningom men hon har fått mig att känna mig som Lisbeth Salander ikväll och bara det är värt mycket!