bygglov – Johanna Westberg

Hemkomsten efter Berlin har minst sagt varit kreativ och varierande. Energin jag skulle samla på semestern börjar så smått komma tillbaka och både stora och små projekt och idéer har dykt upp. Äntligen.

Oavsett vad jag gör är det roligaste att få förtroende av en kund och sen försöka göra dem nöjda. Nån som haft problemhy som blir hjälpt, nån som kastar sig ur trygghetszonen och tränar in en sotad make up, ett kontorslandskap på ett större företag förbättras, ett bygglov åt en villaägare skapas. Med risk för att det låter som jag lider av grav megalomani (och även viss hybris på svåra ord) så brukar jag tänka på Zlatan, och andra idrottsstjärnor, som har som måtto att prestera varje match. Det spelar ingen roll att de alltid spelar inför tio- kanske hundratusentals åskådare varje match, det är alltid nån som är där för första gången, och för någon annan kanske den enda.

Ibland blir jag lite hemmablind, men så fort jag kommer ut till kund igen så påminns jag. Det här är deras arbetsplats eller hem, deras vardag. Den här ombyggnationen är nånting speciellt. Precis likadant är det med alla fina människor jag får möta genom hudvårdskonsultandet. Det spelar ingen roll hur många jag gjort tidigare eller har på gång samtidigt. Det handlar helt enkelt inte om mig.

En inblick i någons vardag en lördagmorgon i Berlin

Vilken dag jag har haft. Andra dagen i rad med en fantastisk föreläsning. Idag flera t.o.m.

Först två kollegor som föreläste, den första om stadsplanering och analys i TIDIGA skeden, och den andra om hållbart byggande. Båda två jätteduktiga på att hålla det inte för tekniskt eller svårt. Och den andra speciellt, hon kan så mycket hållbarhet att hon kan bemöta alla, ofta okunniga och dumma och uttjatade, frågor på ett professionellt sätt.

Och sen så var det då IKEA. Martin Liabäck, som varit med och startat upp varuhus i Yokohama, Japan, och även i Haparanda. Fantastisk på att berätta, det enkla och det viktiga. Även han helt utan manus eller powerpoint, och utan att svamla eller tappa bort sig och inte för den skull låta inövad. Man blir så inspirerad av sånna.

Och sen trevliga kundmöten och härliga diskussioner.

Och sist men inte minst ett till möte med andra kunder om ett bygglov för en tillbyggnad.

Och utan att skämmas kan jag säga att en del slit och taktik ser ut att löna sig.

Så då gjorde det inget att jag missade Kiis modevisning som jag var bjuden på, hann mycket annat istället.

Så nu ska jag fira med att sova tidigt och vakna utvilad på det här goda humöret imorrn igen. Som julafton. Can’t wait.

Martin Liabäck, bild lånad, ville inte ens ha betalt för att föreläsa men istället ville han att vi skulle skänka pengar till välgörenhet så han fick en check utskriven till Rädda barnen i Haparanda. På en rejäl summa. En sån förebild!