Mörkt ute, lugn inne, snö i hjärta, frid i sinne

Johanna W

Momme sa häromdagen att jag behöver inte ha bråttom hem. Det har jag inte vill jag lova.
Lugnet har lagt sig här. Laddar batterierna för fullt.
Jag sitter och jobbar, men hinner ändå massa annat på dagarna, ingenting som stör. Hur ofta får man känna så? Jag är säkert efterlängtad nånstans, och jag är glad för den vetskapen. Men jag saknas just nu ingenstans. Bara jag som styr. Skulle säkert bli less rätt fort, men dit har jag inte kommit än. Jag lever i en Micke Blomqvist-i-stugan-bubbla.

Idag har vi varit på affärn, min moster och jag. Och på vägen såg vi en gammelmorbror va ute å skotta, så vi stannade och hjälpte honom. Vi hade inte bråttom.
Han skottade för han skulle också till affärn. Imorgon.

Och det snöar, och jag har åkt skidor igen och igen. Gick så urkasst igår så jag kunde inte låta bli idag.

Och nu ikväll har jag städat och skurat med såpa, så imorrn när jag vaknar luktar det rent.

20120104-232353.jpg
kära skidor, vad gör ni med mig? Det känns som om tiden står stilla när vi ses.

20120104-232915.jpg
och såhär ser det ut mest hela tiden

iLandsproblem

Johanna W

Den här bilden sägs vara för ”The United against Hunger in africa”
Är det på riktigt är det en jävligt bra reklam.
Och oavsett är det ett jävla problem.

20120104-085838.jpg
bild från facebook, ”el rincón del publicista”

OBS! Bloggat från min iPhone

Skidpremiär

Johanna W

Första 11 km på säsongen avklarade. Ospårat, trots förtrupp med spårkalle, snöigt, ovallat och dant men oj så härligt!
Man får passa på mitt på dan medan det är ljust.

igårkväll fick även skotern röra lite på sig, har snöat jag vet inte hur mycket här så blev en kort tur och sen bastu.
Värt nämna att vi såg ripor som flög upp brevid skotrarna när vi körde förbi!
Vackra som sjutton i mörkret när de flyger upp helt vita. Jag trodde det var fjällripor men expertutlåtanden hävdar dal.

Idag har jag vaknat helt utan huvudvärk, inte ont i ryggen eller nacken, lite go-ond träningsvärk och en arm som är lite krokigare än vanligt (men inte ont!) så lite stretch på det här så blir det tiptop!

Så det var välbehövligt och efterlängtat att åka upp. Nu är det pitch black och kaffet är klart, de sista lussebullarna tinade och jag får jobba helt ifred.

Året som började med att en hök flög in i fönstret

Johanna W

Det är sant, det var troligen en Duvhök för den var riktigt stor och brunaktig och hade lite för lång stjärt för att ha varit en sparvhök och inte ben som en fjällvråk.

Vad han/hon tänkte sig där att göra är okänt, men katten var ute ju det där är favoritplatsen.

Kraschade in, rutan höll tack och lov, tumla runt sig själv och satte sig på styret på en cykel som står på bron och naturligtvis hade vi ingen kamera framme men jag, pappa och vovven stod i fönstret och tittade tills fågelhunden inte kunde hålla sig längre utan skällde till så den flög sin kos.

Nån halvtimme senare kröp en osårad katt fram från under garaget (i dessa minusgrader brukar han inte precis hänga utomhus i onödan) och kom in och gick efter en stund ut för att utforska brottsplatsen.

20120101-222614.jpg
jättekonstiga ögon, hade varit läskigt om jätterovpippin fastnade på bild så

Nytt år, nya vanor

Johanna W

Igår fick jag inte mindre än fyra eller fem erbjudanden om att börja prenumerera på fantastiska tidningar med mer fantastiska premier än de andra. Starterbjudanden och ni kan inte ana hur mycket jag kunde spara?!

Är det för att det är nyår eller?

Mest kreativa gick till bonniers bokklubb som även skickade med en liten penna, för mig att fylla i svaret med.

och till saken hör väl att jag börjat bli en mästarinna på att kapa erbjudanden och hinna säga upp i tid. Som ovanstående t.ex. som man kan hitta hemma hos mig och necessären är med överallt.