En oas mitt i Marrakesh som vi besökte är Jardin Majorelle. En fransk trädgård som grundades av målaren Jacques Majorelle och sedan köptes av Yves Saint Laurent. 
Den är otroligt välplanerad, uppbyggd med gångar runt en damm. Jag är tyvärr ingen botaniker men jag kan säga att den består av mycket kaktusar. 
Färgskalan går i blått, blått, blått. Vi besökte den precis efter att det regnat, så alla färger var så klara som de bara kan bli. 
Det fanns väldigt mycket fint hantverk i Marocko. Många ställen längs vägarna som säljer och vi stannade till vid flera kooperativ och fick se hur de bodde och arbetade. 
Typisk grön färg för Marocko. Keramik och mattor är två av deras största hantverk.
Kvinnor som knöt mattor, under bra förhållanden var de noga med att påpeka, och en hel by som tillverkade keramik och hade sina bostäder under marknivå för att hålla dem svala.
Så otroligt mycket vackra mönster och färger överallt!
Väldigt kul att få se, men inte lätt alla gånger att köpa med sig något. Allt ser så fint ut på plats men passar inte alls lika bra hemma. Det räcker med en vecka innan jag känner mig livsstilsförändrad och mina inte ens från början trendvana ögon totalt anpassat sig till lokala intryck. Jag tycker dock det är väldigt trevligt att få med mig något hem, och att i hemmet är lite av en uppackad resväska på två rum och kök. Jag valde därför två svartvita fat, ett i present och ett till mig själv.
De två sista dagarna spenderade vi i Marrakesh, och det var den härliga blandning dofter, färger och människor jag föreställt mig. Det regnade, trots bara ca 10-15 regndagar per år enligt vår guide, så det var mindre folk, lättare att pruta och klara färger när solen bröt fram. 
vår guide i en typisk regnklädsel 
Jag saknar de marockanska apelsinerna. Och den färskpressade juicen. Idag har jag känt mig lite hängig så jag köpte två kilo och la upp dem på mitt fat jag köpte i Marrakesh, pressade ett stort glas apelsinjuice och drömde mig tillbaka.
En vanlig efterrätt i Marocko är apelsinskivor med kanelpå. Så enkelt, och så otroligt gott.
Helst ska det förstås vara färskt. 
Välkomna på en lite rundvandring i en riktig liten pärla i Atlasbergen. Mitt längs vägen vek vi av och där ligger hotel irocha dit vi åkte vår sista dag på rundturen innan vi fortsatte till Marrakesh.
Rummen var spartanska och i varierande storlek och lyxighet, supermysigt i varenda vrå. 
En fantastisk altan…
Här satt vi och njöt av solen, sa adjö till våra chaufförer, några badade ett enkelt hammam och skrubbade bort all sand från öknen. Vi tittade på solnedgången och åt underbart god mat bland trevliga gäster och personal innan vi bestämde oss för att gå på en fota-soluppgången-promenad dagen därpå. Det var min första och det blev väl inte riktigt som de soluppgångar jag fantiserat om, men det var vackert egentligen. Hela dalen med bergen och byn däremellan skiftade i rosa, både från den rosa stenen allt är gjort av och från det tidiga gryningsljuset.
Det blev inget dopp i poolen för min del men jag hade gärna stannat längre på detta avslappnade ställe!
Johanna Westberg 
