Raw Comedy Club turnépremiär

Varit på premiären av turnén med Raw Comedy Club.

Skrattfest till tårar och för mig nästan helt nya komiker. Måste jag välja nåt så är det tolkningen av en nattklubb med axis of awesome från Australien (kanske mest kända för deras youtube-hit 4 chords).  Obeskrivligt genialt, enkelt och träffande. Puh, träningsvärk i magen imorrn är att vänta. Stort tack till de som dragit igång turnén och såg till att den kom till Norrland!

Intervjuer från Umeå inför kvällen HÄR

som en helig helg

Har varit i Stockholm med Gud och några andra och sett Jesus Christ superstar. Favoritmusikal (ja, jag vet att jag rätt nyss skrev det om fantomen på operan, men man kan ju ha flera och den här är nog THE favorite ändå) och två timmar Ola Salo i skinnbrallor… och vilka röster. Judas öppning… Pontius Pilates…Maria Magdalena..Och Jesus himself såklart. Ja. Mäktigt. Say no more.

Foo Fighters

Wow, en sån kväll!

Helt grym stämning på stadion igår, och det är ju bara att läsa alla recensioner
Note to self: Dave Grohl direkt in på frikortslistan. Även ”the drummer”

Först ut ett band jag fortfarande inte vet vilka det var, men som spelade samma typ av musik så det var en bra uppladdning medans folk fortfarande satt ner och tog det lugnt.
Sedan Band of Horses som inte är illa pinkat att ha som förband..
Och så till sist då, som alla väntat på…. Foo Fighters. Kvällens höjdpunkt såklart.

Stod riktigt, riktigt supernära från början och tack vare det så klarade jag mig bra, en meter bakom var det full publikstorm. Börjar nog bli lite för gammal för det och med en halvtrasig arm var det inte alls aktuellt.
Hade (tack gode gud och stadium) ett armbågsskydd, så det gick helt ok, men efter typ halva bad jag ändå vakterna plocka ur mig för att slippa bli mos eller stå och va orolig. Jag hade fått min beskärda del av närbilder och svettdroppar och var faktiskt sugen på att se det på håll, var som att jag inte riktigt fattade vad som hände och vem det var som egentligen stod två meter ifrån och sjöng och spelade gura.
Och eftersom mina bilder är så fantastiska så lånar jag en från aftonbladets pressfotograf som stod precis framför. Det här är vad jag egentligen såg. Precis såhär:

http://folio.se/Static/Pictures/lowres/175/f1750066.jpg

Foto: Robin Lorentz-Allard för Aftonbladet
Och inte en chans tränga sig bakåt, så över staketet bara.
(Tänk att jag varit sån vakt en gång på en takida-konsert, hur i hela friden skulle jag lyckas lyfta ur nån?)
Längre bak var det mycket riktigt lättare att få en blick över publikhavet och hur mäktigt det var.
Ändå tycker jag det verkade vara lite folk, det skulle ju va slutsålt. Men läser 31000 och det var den största spelningen av FF i sverige nånsin. Mäktigt.
Träffade hur mycket gammalt lulefolk som helst och njöt av kvällen, sthlm och sällskap både före och efter och sen efter lite adresschansningar tog jag mig tillbaka till Årsta.
Idag blev det monstersovmorgon, tveksamt om ens de riktiga rockstjärnorna sov så länge, och sen bara druckit kaffe och väntat på att regnet ska avta och tåget mot Linköping ska gå.

Swinging in black & white

Wow!

Lindy Hop / Jitterbugg så det stod härliga till. En intensiv timme som kändes som fem minuter och man önskar de hållit på hela natten.
Kära gamla fina sagateatern hostade Riksteaterns ”Harlem Hot Shots, Swinging Black and White”
En en timme lång dansföreställning.

Klungan gör det igen

Just sett klungan…
Sjukt bra som vanligt. Att de aldrig stagnerar.
Och nya karaktärer, fast man de låter en känna igen de gamla.
Och helt plötsligt kommer ett kärt återseende
Katla