Jag har en sån här dag idag då man vill krypa in i myskläderna och bara vara. Vilken tur jag hittat en mysklänning i Gävle, i den bor jag nu. Vi hörs en annan dag, jag har saker att tänka på. Dessutom är jag glassnödig.
PS. Vem var det egentligen som skulle röja och städa min lägenhet? Det är jättejättedåligt gjort. Bakläxa och välkommen åter.
40/60/#blogg100
Imorse när jag cyklade mot universitetet var det så mycket plogbilar i farten och dåligt före att jag cyklade på trottoaren. Framför mig gick en dam med dramaten, så jag saktade in och plingade på ringklockan för att komma förbi och inte skrämmas.
– ”Vad bra att du använder cykelklockan! TACK!!” ropade hon efter mig.
Tänk att det gjorde min dag.
Ikväll har jag suttit på jägarskolan och i pausen frågar hon jag satt bredvid om jag vill ha lite te. Var jättesugen och avundsjuk eftersom jag inte hade något med mig men tackade artigt ”nej det behövs inte. Och jag har ju ändå ingen mugg”
– ”Men du kan ju dricka i korken!”
Såklart jag gärna blev bjuden, är väl inte storbjudd heller. Sån stämning, riktigt som jag hoppas det kommer vara med jaktkompisar framöver om det nu blir någon jägare utav mig.
Så lätt det kan vara att göra någon obekant glad.
38/62/#blogg100
Så var det vecka igen och dags försöka ta sig upp i tid, i säng tid och göra allt som man hade tänkt. Jag har så sköna helger numera, jag vet inte vad jag jämför med men jag känner mig mer ledig nu trots en helt galet späckad kalender med allt mellan himmel och jord. Och veckorna bara rusar fram, tänk att snart fyller min moster år och då är det dags att plantera inför kolonilotten! Och snart fyller jag hundra! Ja, ungefär så känns det. Carpe Diemmar gör jag ändå. Nu är det dock färdigcarpediemmat och som en vis person en gång sa: Det är en dag imorgon också. Carpe Noche.
37/63/#blogg100
All kärlek är riktig kärlek. Men om det inte är villkorslös kärlek att bli så glad när jag kommer och hälsar på eller rentav bara kommer ut ur badrummet att måsta springa mot mig och hoppa och vilja pussa, ja då vet jag inte vad som är. Jag är bortskämd av just nu två individer som gör så, mer ofta än sällan, och jag dör lite av lycka varje gång.
29/71/#blogg100
Den här veckan började i motlut. Sen fortsatte det och igår kulminerade det. Ibland bjussar livet lite extra. En olycka kommer sällan ensam osv.
Tre saker jag gått och väntat på har inträffat. Jag har fått säga farväl och jag har inte fått göra det, det är tre helt olika situationer och personer vars gemensamma nämnare är att de har haft och kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta.
Tre händelser på tre dagar och imorse vaknade jag, pigg och glad. Jag tror jag är lättad. Jag är fortfarande ledsen för allt som hänt men det är skönt att få vara ledsen istället för orolig. Och imorse när jag som allra bäst behövde det så hade vintern vänt och det var ljust. Att känna vårkänslor samtidigt som att dela andras sorger visade sig idag vara en väldigt fridfull känsla.
Ikväll städar och tvättar jag för första gången så länge jag kan minnas som terapi, och inte för att det ska bli klart. Jag har förnyat tulpanvasen, har hög musik på och inte en enda ToDo-lista, inga skallkrav eller ens något börkrav i sikte. Tvätthögen kommer bli sorterad och vikt och golven skurade av den enda anledningen: Jag vill. Jag gruvar inte längre.
25/75/#blogg100
Johanna Westberg 