Har tömt kameran och kollat igenom bilder. Blir alltid lite besviken för det ser ju inte ut som det gjorde, men vissa foton har fångat det ganska bra ändå. Älskar dimman som blir när sommardag blir till kväll och det ångar upp från ån. Och jag älskar ljuset kring midsommar då det faktiskt aldrig nånsin blir mörkt. Jag älskar smörbollarna och hundkexen och alla minnen de bär på, och jag älskar de snöklädda fjällen som jag ser varje morgon jag vaknar. Om jag vore tanten i Paolo Coelos bok som sitter på sin bro varje dag och tittar ut över bergen, dag ut och dag in, då skulle jag sitta här.
Johanna Westberg 
Det är något med norrländsk midsommar och de ljusa nätterna. Jag vänjer mig, som inflyttad söderlänning, aldrig vid det! Fint!