Ikväll var det gympaläraren igen. Vi ser det hela familjen så ikväll blev det samlat eftersom vi firat pappa som fyller år. Jäklar vilket bra program! Fint, roligt, allvarligt, välbehövligt och skrämmande. Och framförallt magisk och rörande utveckling.
Det handlar om att få ungdomar att röra på sig mer och det är en fråga jag också tänker mycket på. I jobbet, till vardags, på gymmet. Vad är det som gör att vissa tycker det är kul att röra sig och andra inte? Och beror det bara på kul eller vilka förutsättningar har de som faktiskt rör på sig? (Och hur kan vi återskapa dem för alla?)
Kattungen är ett bra exempel. Han älskar att röra på sig. Han går på feeling, räds inte, gör ibland misstag och provar igen. Försöker. Skuttar, hoppar, springer allt vad han kan. Ibland känns det så när jag tränar somamove och jag ser att deltagarna känner så. Senast jag sprang kände jag så. Jag önskar att alla fick känna så ibland.
Jag ser fram emot att titta på det när vi kommer hem igen. De har spelat in programmet i en skola som ligger i vår ”grannby”. Programledaren är grym!
Ja där har du något att se fram emot! 🙂