Det är verkligen lugnt på campus såhärårs. Synd faktiskt för det är så otroligt vackert! Några enstaka personer kring dammen men mest är det änderna som lever rövare där. Själv satte jag mig en stund i solen och läste forskningsrapporter om kontorsmiljöer, en av dem handlade om hur vi dras till det som liknar naturen. Den tesen bevisade jag direkt alltså.
Naprapaten hittade inget fel alls på min rygg, tvärtom var den i fin form förutom nån pytteliten låsning och så överansträngning i en muskel som vi äntligen kunde konstatera beror på att höftböjaren är svag. Ny övning för det och klurigt att veta när det blir rätt för höftböjaren jobbar aldrig ensam (det är inte ens en muskel utan flera, psoas är det som ballat ur på mig) men jag kämpar på. Tänk så lätt det förhoppningsvis kommer bli att springa när höftböjarna funkar som de ska! Det motiverar mig.
Vackert väder så ikväll blev det sushi i broparken igen och Umeå har verkligen blivit en trevlig sommarstad. Folk i parken som äter glass, har picknick, barn som leker, motionärer och flanörer på strandpromenaden och livemusik och fullsatt på restaurangbåten sjöbris. Nu när Hagamannen är på fri fot önskar jag förutom att det är så mysigt med sånna här kvällar att vi Umebor fortsätter myllra såhär överallt, vardag som helg, sommar som vinter, för sålänge vi är fler än honom är han bara en liten lort.
Johanna Westberg 