Egentligen heter det väl ”guld i mund” men jag känner mig okej med den språkutvecklingen. Det betyder ju mun och eftersom det är morgonkaffet jag syftar på så passar det bra. Tiden precis efter jag klivit upp är den bästa, även om jag ofta är jättetrött förstås. Ibland kommer tankarna igång snabbt och jag kan få iväg ett mejl eller klottra ner idéer eller saker jag ska göra, ofta kommer även handlingarna och jag röjer köket, plockar ur diskmaskinen, letar fram något papper jag inte hittat men behöver. Ibland behöver tankarna bara vila och då får de göra det i en tidning, en bukett färska tulpaner, ut genom fönstret och titta på talgbollens besökare eller hur det går för bygget här mittemot. Jag tycker det är skönt när dagen får indelas i före, under och efter jobb. Även om det är skönt vara på jobbet tidigt, jag försöker börja mellan sju och halv åtta för att få gå hem tidigare, så behöver jag vakna till hemma och gärna ha ”utfört” något, om så bara att läsa tidningen. Jag vill ha känslan att jag går till jobbet och utför mina uppgifter där under dagen, som en del av dagen, inte att det är min dag. Och finns det något värre än att komma till jobbet med sömnveck i ansiktet och det känns som att vara på pyjamasparty med jobbarkompisarna?
39/61/#blogg100
Johanna Westberg 