Så var det vecka igen och dags försöka ta sig upp i tid, i säng tid och göra allt som man hade tänkt. Jag har så sköna helger numera, jag vet inte vad jag jämför med men jag känner mig mer ledig nu trots en helt galet späckad kalender med allt mellan himmel och jord. Och veckorna bara rusar fram, tänk att snart fyller min moster år och då är det dags att plantera inför kolonilotten! Och snart fyller jag hundra! Ja, ungefär så känns det. Carpe Diemmar gör jag ändå. Nu är det dock färdigcarpediemmat och som en vis person en gång sa: Det är en dag imorgon också. Carpe Noche.
37/63/#blogg100