Hello old friend

Ni vet de där vännerna man minns hemnumret till i sömnen? En sån träffade jag igår. Som flyttat hit/hem/tillbaka/till Umeå. Beroende på hur man ser det naturligtvis. Själv inte så förtjust i utropen ”men vad kul, har du flyttat HEM!”. Som om det vore det enda vettiga, skönt jag kommit på rätt bana igen, nu är allt för evigt. Men så kände jag igår. Istället för det eviga ”hur länge stannar du?” ”hinner vi ses en gång till?” ”ska vi klämma in en lunch nån dag innan du åker?” så bara, ”när ska vi ses igen? När kan du?”

Har även börjat träna och är tillbaka i orginalskick, bara lite patina på armen numera. BodyBalance imorse och välkomnar också tillbaka den gamla tisdagshuvudvärken jag ofta får av att tänja på nacke och rygg. Inget ont som inte har nåt gott med sig, ungefär. Huvudvärken kommer av att det är välbehövliga rörelser för min kropp. Hade allt varit behagligt hade det ju inte varit roligt träna.

No pain, no gain.

Och helt plötsligt kan jag göra tricepsarmhävningar! Minns inte ens om jag kunde det innan, hur nu det skulle ha gått till.