Ryck mig i fjädern vad trött jag är.
Började göra ont i armen igår, som blixtar kan man säga. Kapitulerade ganska snabbt, och insåg nästan ännu snabbare hur kokko man blir av de här pillren. Som i en dimma hela tiden, med önskan att sova.
Just därför fick jag vad som var tänkt som ett hedersuppdrag idag, och ännu mer just därför var det en som inte alls tänkte sova idag, och det var inte den barnvaktande, mamma mu-läsande, pussande, lek-brottande, argumenterande, tröstande, übertrötta mostern, hon var nära somna hela tiden.
Jag vet att det är så för alla ibland, men när det förtydligas mer och mer från ett muttrande ”jag orkar inte sova mer” till ”JAG VILL ATT MIN MAMMA STINA SKA VARA HÄR OCH INTE JOHANNAAAAAA” då börjar det kännas lite mer personligt.
I övrigt har det varit en slappande helg, passade ju bra när ögonen ändå gick i kors. Tralala i pillerform och mello-form. (Heja Lisa Miskovsky!) Cupcakes för första gången, hade aldrig ens ätit tidigare. De såg inte riktigt ut som de bilder man sett, men det här var bara början… Älskar faktumet att det är helt vanliga muffins, men sen är det bara go bananas i pynt. Passar mig perfekt. 
Johanna Westberg 
Sv: Man vet inte förrän man har testat! Så jag tycker absolut att du ska testa! 🙂 Kanske lite pasta innan nästa omgång cupcakes? 😉
Såg över mitt kundregister igår faktiskt och beställde lite pcp-utskick. Tänkte försöka vårda de kunder jag faktiskt redan har och jobbar som sagt på att få nya, Målet är fem klasser på två veckor och tre är än snart verklighet!!! Fast nog har fjärilarna flugigt omkring alltid.. Men men, nu ska jag byta om och gå på på krafttag (styrketräning som får armarna och resten av kroppen att vilja kapitulera). Men det är grymt skönt sedan (okej, imorgon kommer jag inte att kunna sitta, men i övermorgon är det nice!), Stor måndagskram!