Jag har inte kraschat med flyg

Jag lever. Tydligen varit en flygkrasch i quito, faktiskt formodligen ratt nara det omrade dar jag bodde men har har jag inte hort nagra nyheter om det sa jag fick hora det fran Sverige. "fantastiskt".

Har har malariasasongen dragit igang och jag ar glad att jag ater mina piller. Forst var det snack om att man inte behovde eftersom malarian ar "lindrig" (icke-dodlig) men jag tar iallafall sa hoppas hoppas, peppar peppar, att man slipper.
Korde forbi en stor lastbil igar som sprutade ut nagot illaluktande som tydligen var mygg-dodar-gift for att undvika malaria sa gott det gar. Ingen har ju direkt rad att bli sjuk, och att ta piller i forebyggande existerar inte ens.

Mer dagis idag och har verkligen tusen tankar och framforallt hur likt det faktiskt ar. Att de jobbar efter samma forutsattningar, nastan. Vi har 16 barn i smabarnsgruppen 6 man-2 ar pa en froken. hon har fast tjanst och ofta hjalper hennes dotter till, annars hjalper vi andra till sa gott vi kan.
i 2-arsgruppen ar det ca 15 barn pa en fast froken. Hon har sin bebis i smabarnsgruppen sa hon maste ga ivag och amma ibland sa da hjalper vi till inne hos henne.
Inne hos "oss" i 3-4 arsgruppen har vi ca 25 barn pa ingen fast froken men pa 2 tills vidare och mig. Och ibland folk som hjalper till en vecka, ofta skolungdomar som har lov just nu.
Alla avdelningar ar ca 12 kvadratmeter stora.

Sa det ar framforallt plats som behovs och mer fast folk. Annars fungerar verksamheten faktiskt helt ok, men det gar helt enkelt inte att ha ens 3-arsgruppen inne och "jobba" pa formiddagen efter att de bara vantat mellan 8-10 och sitta ca 15 barn dar inne. Det ar fullt os medvetslos varje dag. Men de framhardar anda de stackars froknarna. Hon tillfalliga har inte mycket att saga till om och det ar nunnorna som bestammer men de kommer bara in i barngruppen, sager vad vi gor fel, ger barnen lite karlek och gar igen. Det ar faktiskt inte samma som att jobba dar hela tiden.
Idag sa jag med klar och tydlig stamma att "ingen ater sitt morgonmellis forran vi stadat upp ALLT har!" Da holl andra froken med och barnen stadade faktiskt! Kandes som en framgang. Man maste sta pa sig, sta pa sig, sta pa sig mot deras spring i benen, tjut om att fa leka med sina medtagna pistoler och osamjorna kring ca halftens medtagna diverse fika.

Idag var jag ute i uterummet och jobbade med 4-arsgruppen for vi skulle skriva ett brev och gora nagra teckningar till Prosit i Sverige ("min" dagisavdelning, dar jag vikat mest och dar mamma jobbar)
Andra froken hade jattebra idé sa vi har gjort en superfin stor plansch med barnens hander, hjartan och brev till de svenska barnen for att skaffa kompisar i mitt land. Ska bara se till att skicka hem den ordentligt!

Sitter nu aterigen och bara njuter (trots att jag svettas kopiost) av att ha klarat av en vecka till, ha betalat flygbiljetten till galapagos, ha helg och ha fatt spela lite fotboll med barnen pa loretto efter engelskan.

Dar gor de verkligen framsteg! De pratade ingenting alls i borjan men nu forsoker verkligen alla! Och det gar bra ocksa och de ar flitiga att kopiera och skriva av, och anvander sig av sina gamla anteckningar for att komma ihag. Har lagt upp det sa att vi alltid repeterar och gar vidare med nagot som kan byggas pa. T.ex. forst gjorde vi farger, sen frukt och sen pratade vi om vilken farg frukt ar. Forra gangen gick vi igenom kroppsdelar och idag klader och avslutade med att fraga och trana pa att saga vad man har pa sig pa benen, huvudet etc.
En kille kunde knappt lasa och skriva nar han borjade men har varit extremt ambitios och skriver nu perfekt! och laser av tavlan helt sjalv ocksa! Helt otroligt faktiskt. och det ar verkligen uppskattat bade av barnen som kommer med anteckningsblock och penna utan att man nagonsin behover tjata och som vill skriva av, och av nunnorna som jobbar dar.

I helgen ska vi aka norrut och titta pa "mangrooves" (pa engelska) som ar typ trask med trad nere i vattnet som ar valdigt speciella och utrotningshotade p.g.a. rak-industrin. Ska bli kul hoppas jag, skont komma bort lite och fa lite "aventyr" aven om vi snart ska pa ett annu storre! =)
Sen vantar bara en vecka till har med avslutning pa engelskan, jobba sista veckan, gora allt "sista" t.ex. passa pa med extremt billig pedikyr och manikyr (igen) och tvatta samt fira vaffeldagen!

3 reaktioner till “Jag har inte kraschat med flyg

  • Jag är också glad att du äter dina piller. Vi vill ju ha hem dig levande!

    Usch vad hemskt med flygkraschen, hade dock missat den. Men tur att du inte var ombord på planet!!

    Vad roligt att barnen som du jobbar med gör framsteg, tänkte bl. a på den där killen. Måste kännas givande när du vet att ditt arbete gör nytta, även fast jag kan förstå att det inte är helt lätt alla gånger.

    Och måste bara ställa samma fråga som din mamma, firar ni våffeldagen där borta? Trodde att det var någon svensk, möjligen skandinavisk sed.

    Fick förresten broschen, jätte söt! Tack så mycket!

    Och jo jag har sökt nu, lite allt möjligt eftersom jag inte hade någon egentlig aning om vad jag vill göra.

    Men sköt om dig och hoppas att blåsorna läker (kanske ska testa med aloe vera eller något liknande?), så ses vi om inte allt för många månader =)

    Kramar!

    Kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s