Festes de santa Eulália

Hela stan firar festligheter för "santa eulalia" som varken jag eller Adriana vet vad hon är berömd för men det har varit ballonger i skyn, parader med de katalanska jättarna på gatorna, musik överallt, gatuteater, katalansk dans (typ som sorba) öppet hus i musikhuset (fast det var för det hade nåt jubileum, kanske hundra) konfetti på gatorna och mycket folk ute.

Själv var jag med Adriana, ett kanadensiskt par och en annan kille som känner varandra från MSF (medicos sin fronteras =läkare utan gränser) på calsotada. Det är skördesäsong för dessa lökar som heter calsotadas och de grillas i massor över öppen eld och sedan får man ett knippe i tidningspapper och romansk sås (lite fetaost och tomat och olja i, typ som mamma burkar göra när vi grillar) man skalar av det yttersta svartbrända lagret lök och drar sedan upp resten ur det (långa lökar typ som purjo) sen doppar man i sås och äter det. Jättegott!
Ca 200 personer hade köpt biljetter till denna katalanska grillfest som tog plats på ett torg.
Efter calsoterna var det butifarras (en sorts korv) och vita bönor och quinoa med grönsaker och ekologiskt bröd. (antingen är det minst lika stort som i sverige eller så har jag hamnat i dessa kretsar, I like. Comerce Justo heter rättvisemärkt)
till det rött vin.

till efterrätt sen var det brödet med en stor chokladbit med mandel i. sen flingsalt och olivolja över chokladbiten som låg på brödet. till det ett vitt efterrättsvin som jag glömt namnet på men som motsvarar muscovado eller muscat.
Lite svårt med alla ord som ibland är katalanska och ibland kastillianska och jag vet inte riktigt skillnaden ännu. Men språkkursen börjar ju snart, då ordnar det sig nog. Tog mig in på level två där och jag har börjat prata spanska hemma istället för engelska eller svenska.

Och för er som är oroliga för min hälsa eller säkerhet så har jag glömt berätta att jag bor med en tjej som är utbildad psykolog som jobbar som det på läkare utan gränser, vår lägenhet ligger mitt mellan ett stort vanligt sjukhus och ett sjukhus för tropiska sjukdomar. mittemellan sjukhusen ligger utryckningscentralen för brandkåren.

En till joggingtur på Montjuïc och det gick lite bättre denna gång! Sporrad av det kanadensiska paret som ibland tävlar och pratade om löpning. Det var Barcelona halvmara idag, där var jag dock inte ens åskådare utan jag höll mig bland de gamla gubbarna på berget.

Hasta luego

Calsoterna grillas och äts

 Mitt sällskap och "husbandet"

Hejdå IAESTE

Idag har varit en solig dag igen och jag var ute på vift och tänkte gå till Barrio Gotic men jag kom aldrig så långt. Jag hittade en jättemysig creperia och massa affärer istället och vips var jag tillbaka på ramblan och det var lika bra att gå hem igen.

Dessutom har jag nu när mitt halsont äntligen gått över testat löparskorna och sprungit runt på Montjuïc, berget med massa parker som ligger alldeles här intill. Jag behöver då aldrig oroa mig för att bli förväxlad med en gasell, det är då ett som är säkert. Det var ganska trevligt att få gå upp i alla branta backar och trappor för det är väldigt vacker utsikt därifrån. Men när jag kom joggandes och möttes av en ca 70-årig gubbe med träningsoverall och hörlurar då…. då var det bara att skruva upp Foo Fighters i iPoden och öka tempot. Precis samma känsla som när jag blev omkörd i skidspåret förra vintern av en 60+ gubbe och när hans rygg kom framför mig stod det "Helsingborgs Skidklubb" på ryggen….. Omkörd av en skåning på skidor!

Nu har jag även skrivit mitt "testamente", en överlämningsrapport, för IAESTE och skickat ut med ett avskedsmejl. Känns väldigt konstigt och lite vemodigt men samtidigt är det en stor lättnad. Jag har fått en väldig massa upplevelser och resor och jag har utvecklats enormt som person, men det har varit tufft också att alltid ha det "hängande över sig" och den totala oförmågan att göra och hinna allt. Det finns alltid mer. Så det är svårt att tänka på resultat, svårt att vara nöjd när man avgår men jag får försöka tänka på att jag gjort vad jag kunnat och hoppas på att det har varit till nytta. 

Nu är det dags för skönhetssömn!

Mi casa

Så här bor jag: (klicka på bilderna så blir de större)
    Inte så stort men väldigt mysigt och fint!

  Det här är vårt vardagsrum…
 …och vårt kök och hall

 Och detta är vår solterass på taket där vi torkar kläder när vi tvättat och man kan sola också. Statyn i mitten på bilden är columbus som står längst ner på ramblan precis vid strandpromenaden.

Fågelbovägen 32

Läste igår en bok jag fick av mamma i julklapp. Väldigt lättläst och igenkännande. Lite väl förutsägbar kanske eller berodde det på att den var så "på pricken" hur det kan vara.
Bra underliggande sensmoral om svart hemhjälp och rätten att hjälpa. Tyvärr tycker jag det försvinner lite när boken i sig flyter på så snabbt, jag hann inte reflektera så mycket.
Väl värd att läsa iallafall: Fågelbovägen 32 av Sara Kadefors (även skrivit sandor slash ida)