Kategori: Umeå

Imorrn är det dags!

Min praktik är slut och jag ska få lite semester kombinerat med kurs i spanska. Två veckor i Madrid, hur tur får man ha?
Jag väntar nästan (peppar peppar) att jag ska bli träffad av takras eller nånting i den stilen, det vore bara så typiskt.

Har äntligen dammsugit, fått undan all tvätt som legat ovikt, diskat, registrerat alla senaste kunderna på webben, pratat med Lillebror m.m. och tagit mig en kvällskaffe.

Så nu är det dags att i lugn och ro fundera på lite saker som tar upp mina tankar men som jag inte riktigt har tid att tänka klart på.
Angående eventuella exjobb och projekt, angående vad jag ska ta med till Madrid, vad behöver jag packa, ska jag söka stipendium nu till Shanghairesan, måste man ha visum i Kina, vars är mitt pass.

Sneglar åt sidan och ser att hela rumsbordet är fyllt av kläder jag vill ha med. och då har jag ändå inte ens tänkt efter. Bara slängt fram. Fattas väl en miljon grejer.

Har en ny superfin väska som jag fick i julklapp! Ser fram emot att få inviga den. Turkos och fin är den. och förhoppningsvis lätt att dra, släpa, bära och framförallt stänga.
Man ska åtminstone inte kunna klippa sig in i min väska för att ta något av mig nån fler gång.

Det är sannerligen ingen överdrivet semestrig väderprognos för Madrid med omnejd. minusgrader på morgon och förmiddag, max 10 på dag och massa regn. Hej bara.
Kanske härligare vårväder här hemma.

Men det spelar ju inte så jättestor roll när man ska iväg har jag börjat tycka. jag ska ju ändå inte ligga på stranden. Regnar det så regnar det. Finns ju paraguas.

I made it.

Vasaloppsspinning. Fyra spinningpass på raken, med lite blåbärssoppa och aktiv vila framför storbildsskärmen.
Tack och lov att det var bra före idag så vinnaren tog bara strax över fyra timmar. Ibland har de hållit på nästan fem….

Mäktigt att spurta med på slutet med TVn, hög musik på och dessutom med JÖRGEN BRINK! i täten!
Mannen med evig stämpel om att gå in i väggen. Vid fel tillfälle. Han kom igen.
Jag lyfter på hatten.

Jag hyllar även alla de motionärer och tusentals åkare som åker vasaloppet utan att vara elitidrottare. De har förmodligen nästan lika hög puls hela tiden och de håller på i två, tre och fyra gånger så lång tid!

Min kompis som höll på i över 11 timmar… exakt HUR trött lär man vara då??

Mitt spinningmarathon känns som en piss i mississippi i jämförelse.
Men ack så nöjd jag är. Och trött i benen.

Soffan resten av dagen och söndagmiddag hos mamma och pappa. De får komma och hämta mig, annars kan jag inte komma…

jajjemän!

Sökte och kom med till en extrainsatt arkitekturkurs som består av en studenttävling i hållbar stadsplanering. I SHANGHAI!!
Vinnarna får ställa ut i paviljongen. som mina arbetskollegor ritat.

Jag som varit grön av avund kommer få åka dit jag med!
Visserligen några dagar innan världsutställningen börjar men det går väl se ändå. Det är ju byggnader som gjorts så de går väl se lite innan förhoppningsvis. Eller så stannar jag.

Närmast på agendan är dock vasaloppsspinningen imorrn. Jag kommer förmodligen att svimma.

Ska sent omsider duscha efter skidskolan nu och sen lasta in lite mer pasta och krypa ner och läsa en stund.

Har ju projekt tusen i ordningen att försöka hinna med: spanskan.

Eftersom jag drar till Madrid två veckor på fredag för en spanskakurs och lite känsla av semester så måste jag läsa ut en bok innan. helst.

http://www.expo2010.se/svenska-paviljongen/

Va?
Vilka fettvalkar?

Jag har väl inga ”handtag”?

Jag var hos en massör igår och tro det eller ej men han påstod sig kunna massera bort fett. Jag visste att han påstått detta till en som tyckte det hjälpte, men själv tvivlade jag starkt.
Möjligen ökad blodcirkulation kan hjälpa, såsom det kan motverka celluliter.

Men jag visste inte ens att jag hade fetthandtag??
Ändå är man ju ganska självkritisk.

Lite vågat att kläcka ur sig en sån sak till en tjej.
när han för övrigt påpekat att jag inte hade något underhudsfett på ryggen. Men det var visst helt ok.

Sen frågar han ”hur gammal var du förresten?”

Ja, jag är ju 26 år och det var ju j*ligt tur att jag inte var tio år yngre för då hade jag ju fått anorexia av det du just sa.
Täntke jag.

Det mesta är väl rutinfrågor och de allra flesta tjejer tycker nog att de har fettvalkar och att de dessutom vill bli av med dem. Han hade ju verkligen otur att pricka av nån som inte visste att hon hade några.
Ont gör det idag så det kanske ändå hade nån effekt.

Han sa sig även kunna bota celluliter. Det kan han gärna få bevisa….
Men då måste han ha tur att jag får en tid snart igen, för jag har (återigen tro det eller ej) hittat en smörja som faktiskt funkar. Om nån undrar så har jag fler 😉
Jag har inte mycket celluliter heller men däremot har jag börjat se små ytliga blodkärl. och de vill jag helst inte ha fler av.
Denna cellulitkräm fick jag höra hade fått bort (blekt?) bristningar efter barnafödslar så jag tänkte att jag kunde prova. Och de är snart borta!
Måste ju verkligen få igång blodcirkulationen.

Detta blev ett kroppsfixerat inlägg, jag har passerat den åldern själv och hoppas bara kunna få fram ett budskap att vi som vanligt måste tänka på vad vi säger, hur vi beter oss.
Och att vi ska sluta vara så besatta och hela tiden klaga på våra kroppar.
Och våga säga vad som är bra!

Jag har faktiskt inget fett på magen. Det är jag glad över. Fast det är sällan jag tänker på det.
Och jag älskar många som har fett på magen.
Och jag har celluliter fast jag är så vältränad. Nästan inga men jag ser dem iallafall. Det är normalt.

Idag lyser solen, det droppar från taken och det vankas skidtur! Hejja Sverige på våren! =)

Det lärde mig min kära Erika i Barca.
Så sant så sant.

Det har jag tänkt på både en och två gånger.
När min kamera blev stulen t.ex.

När jag städade garderoben i helgen och förstärkte min tro på att jag verkligen inte vill ha så mycket saker.
Jag trivs med några hyllor tomma. Här kan man flytta in. Eller ut. Inget av det är så komplicerat.

Små minnen är alltid kul att ha, men egentligen är det ju bara påminnelsen man har kvar i dem. Som en slags ….. jag tappar namnet. Horcrux för alla som läst Harry Potter.
Symbol. En sak som är kopplat till ett minne.

Jag städade ur en gammal strandväska i helgen och fick nästan ångest att slänga den och den höll på att åka in i garderoben igen. Jag köpte den på en marknad på mallorca med mamma för snart 7 år sedan. Den är inte ens hel längre och jag har dels använt den väldigt mycket men nu var det längesen.
Kommer minnet att blekna för det? Jag tror och hoppas inte det.
7 år efteråt kan ju inte en väska påverka hur bra semester vi hade. För det hade vi verkligen. Det vill jag aldrig glömma.

Om jag vågade tatuera mig så ligger den här frasen därför bra till. Som en påminnelse.

Betyder rubriken alltså….
Jag glömmer bort att inte alla kan spanska, språkhistoria och lite latin.
Men porto fattar väl alla?

Jag ska nog ta och skriva högskoleprovet på tal om det. Jag tror jag förbättrat mina ordkunskaper med ca 4500%