Om att springa tjejmilen


Efter vår lyckade helg i Hemavan med Systrar i bergen så blev jag tillfrågad av Johanna (japp… Enkelt ändå!) att springa tjejmilen med dem och craft. Jag föredrar ju å det skarpaste att få springa i skog eller på fjäll eller åtminstone på grusväg men jag har hört så himla mycket gott om tjejmilen så jag tackade ja. 10km på asfalt men med massa pepp och hejaklack, det får benen tåla. 

Känner mig laddad, nyper mig lite i armen och känner efter om formen försvunnit eller nån förkylning plötsligt ska slå till men peppar peppar, händer inget oförutsett har jag bestämt mig för att kuta järnet imorgon. Framförallt ska jag ha kul, njuta av folkfesten och att orka springa en mil! Det är lätt att glömma bort att det är många som inte kan eller aldrig ens försöker.

Så nu laddar jag med pizza, det har jag sett en del kändisar göra, och ska strax åka iväg. Ska bara försöka få in Charlie först, han har fått en långlina till sin sele och inte ens för skinka gör han sig besväret att närma sig mig. Trevlig helg! 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s