Jag är i full gång med att pyssla julklappar och som vanligt försöker jag tillverka det mesta själv eftersom jag tycker det är så roligt och det blir en vettig nivå då. ”Hur mycket ska vi köpa till varann för?” går helt bort. Många väljer ju också att inte ge varandra julklappar men både jag och mamma tycker det är så fasligt roligt så det kommer inte på fråga i vår familj.
Ibland har det hänt att jag gett bort en get, en tiger, en läst bok eller något annat som inte är något varken nytt eller som ens går att ta på för den som får det. Men varför ge något meningslöst till någon som har allt eller för att man inte har tid att tänka ut något bättre? Antingen vill jag komma på något riktigt bra, det behöver inte vara dyrt utan snarare personligt passande och helst bidra till att jag får känna mig kreativ och skapande.
En av de bästa julklapparna jag själv fått är ett bidrag till en yrkesskola för kvinnor i Ghana. Det är en förening i Umeå som jobbat länge med att hjälpa till bygga upp skolor och sedan fler verksamheter, nyss stod det om dem i en av lokaltidningarna i Umeå.
Extra igenkännande för mig eftersom den utbyggnaden min julklapp bidrog till var till att kunna starta upp en yrkesskola för kvinnor för att lära sig sy – precis som på Fundación Amiga i Ecuador där jag var som volontär för några år sedan där kvinnorna sydde matchtröjor medan vi också hade dagis i samma byggnad och vårdcentral en bit bort.
Ett annat sätt att hjälpa som jag brukar tipsa om är att ge bort något ur unicefs gåvoshop. Alla barn borde ha rätt till rent vatten, mat och trygghet och samma möjligheter till att få gå i skolan men så är det ju inte. Vi är inte ens nära en värld där det är så.

