Det är saker på gång och det ägnas en hel del telefonsamtal, mejl och papperstrassel åt det. Vitt och brett, högt och lågt. Hemligt och ohemligt.
Efter en ganska seg dag, som fredagar tenderar bli frampå eftermiddagen, så fick jag ett ryck. Har bokat inte mindre än en jobbresa, en privatresa, hotellrum för båda och en tågresa.
Ska föreläsa/presentera ett projekt jag varit med i på en konferens i malmö om två veckor och nästa helg ska jag göra något jag sett fram emot länge. Jag har knappt vågat tro på det och mycket riktigt så hade det också blivit strul med anmälan. Men det är fixat nu och jag kan meddela att jag ska gå en reseskribentkurs! Hurra, vad kul det ska bli!
Behöver kosta på mig att ta mig själv lite mer på allvar vad gäller ”jag skulle vilja skriva lite mer”. Bokat hotell trots mängder av kompisar med soffor i Stockholmsområdet. Jag ska unna mig det här, det var ett löfte/beslut som kom fram förra året när jag fick gå coaching via en person som jag är evigt tacksam för, så roligt prova på och faktiskt fick jag mycket mer gjort än jag trodde (ni som känner mig eller läser bloggen då och då tycker kanske jag ändå gör rätt mycket, får ofta höra det, men jag lever också med en ständig känsla av att inte göra allt jag vill vilket coachen hjälpte till massor med att få mig reda ut och fokusera)
Arvodet för exjobbet annonserades också i veckan vilket hörde ihop som en grej att göra klart och sedan belöna vid coachningstillfället.
Nu får det bli som det blir, jag ska inte gå den där kursen i vinstsyfte eller för att få något publicerat, det vore så typiskt mig att sätta upp mål/vinstsyfte på en gång. Jag ska börja med att gå den och prova på och se om jag på allvar tycker det är kul att skriva lite mer seriöst och om jag har någon talang för det. (eller vilja, att tro man kan åka inspirerad och sätta sig i en stuga och skriva en bok har jag förstått är en fantasi)
Fredagskvällen ägnas därför åt att läsa och surfa reseberättelser… En kunde ha det värre.
Johanna Westberg 