Just nu brottas jag mest med daligt samvete for att jag tycker det ar lite jobbigt nar barnen klanger pa mig… De ar jattegulliga och de har det fantastiskt bra under alla omstandigheter, men de ar trots allt inte hela och rena som svenska barn.
De ska peta pa om man har en finne eller ett myggbett, de ar helt sariga av bett, sonderkliade, sariga och framforallt smutsiga. En som stank kiss ville sitta i mitt kna idag. De vill halla handen och de kliar sig i rumpan och ingen anvander ens toapapper. Tval finns inte heller sa ofta for som alla barn leker de bara upp den.
Men jag hade ett jattemysigt samtal idag med en kvinna som sa garna ville prata med mig, bara for att, och hon var socialarbetare pa centret men hade semester sa hon var bara forbi en svang. Da kom aven den ansvariga nunnan fram och borjade prata och jag fick hora lite om hur allting borjade, hur hon kom dit etc.
Sen engelska och sen har vi varit en svang till Esmeraldas och kopt schampoo, balsam och myggmedel for nu har aven jag borjat bli biten.
Forsoker styra upp galapagos men saklart har de borjat strula med datumen… Vi far val se, dollarn ar ju pa over 9 nu sa forsoker stalla in mig pa att det ar once in a life-time att fa aka dit om det blir av, men om inte sa har jag sparat en sjuhelsikes massa pengar. Och far ta en svang ner langs solkusten med Natalie istallet. Blir nog bra vilket som.
Borjat langta vidare nu, karibien kanns inte helt fel… sjukt att tiden har gar sa fort! Nu ar det verkligen bara att njuta sista tiden har.
Johanna Westberg 